Aftonbladet – 15 november 1838, sida 2

på ett olagligt sätt, och att, om också af gammal slentrian i tryekfrihetsmål tillämpadt, ingen häfd kam göra det lagstridiga lagligt, anser Sig böra följa Tryckfrihets-lagen af år 1812, som bestämmer rättegång:sättet i Tryckfrihetsmål, med hvilket det i 1777 års Brief föresvrifaa så mycket mindre kan fören, får som Hof Rätten i sin underdåniga förklaring ovederläggligen visat), som Tryckfrihsts-lagen hvarken åberopar detsiamma, eller ems antyder möjligheten at något så beskaffidt åtals nedläggando, så har Ko nungan derigenom hvarken öfverskridit Sin lagliga rätt, eller lemnat ett svar, af den natur som oppositions-pressen i sitt vanliga städide språk stämplat med oeftsrrättlighet. Hef-Rättem har, i sin anmärkning mot Kämners-Rittem, oxdast yttrat, att anledning ej saknats att tillämpa 4777 års Bref. När Domstolar, som ej äro eller få vara målsägande, tveka om tillimpligheten at detta bref, så är det målsäganden sjelt förment att göra det! När de handla efter de anledningar, som finnas (och de äro de mest giltiga) att icke tillämpa det, så får milsäganden sjelf icke handla after dessa anledsingar! Det ansos icke sam en Lagförklaring:af Domstolarna, att, i doras billiga tvekan; och tvertemot Tryckfrihetsl;gons både uttryckliga oth presumerade föreskrifter, tillämpa 1777 års bref, men, när Målsäginden, Konungen, i Siw tvekan auwser för tillräckligt upplysande den, 35 år sednare, i laglig väg tillkomna Trycekfrihetslagen, som uttryckligen upphätfver alla äldre Författningar rörande Tryckfribeten, och, i afseende på rättegångssättet, innehåller alla nödiga föreskriftor, så utskrikes det såsom en gedtycklig Lagförklaring, som ett ingrepp mot Komstitutionex, ett intrång på den lagstiftande maktens område!! Fråga: vv, på hvilken förutsättning Statstidn, stödt sitt bevis, att Kenungen ägde rät: att åsidosätta 1777 års bref, samt att meddels domstolen befallning att jölja grundligen eförändrad? Vi hafvi redan svarst I dom förutvättning, att Kenungen är målsägande. Statstidn. skall säga, att hom blott !ånit denna förutsättring för att åstadkomma en bevisning ex 3bsurde. en dem som rätt känner Stetstidn., hennes beriktiganden, vupplysningarm ech erinringarm, lIter oj missleda sig, utan inser, att Statit. tyekt sig finna dot lättare, att ur grundsatsen, det Kenusgen vöre miålsägare i majostätsbrett, härleda hans rättighet att i afseende på sådana bretts upptiginde förfara godtyekligt, än ur Statet:s ogen grundsats, samt att allmänheten icke shulle märks detts eskyldiga taskspeleri. Auser Stitst, äfvow demna suppesition för orättvis, så stir de: hemue fritt att äfven ur hennes ogen grumdseats afhandla ifrågavarande för hanne angelägna ämno och visa, huru Kenungans handling ; detta mål och seden hemställan verkligen blifvit gjord, äfven instämmer med Statst:s sommarteorit för mijestätsbrott, am reveir.