Aftonbladet – 10 november 1838, sida 2

erinra sig, samt dertill kommer, att den i afseende på våldet ieke innehåller något som Hr Öfversten åsett, så är den ljusligen utan allt inflytande på saken, och hade följaktligen aldrig fått plats i ett protokoll, som, enligt mitt ringa lagvett, bör innehålla endast hvad som verkar på utgången af målet. Vidare har Krigsrätten företagit sig justeringen af protokollet för den 22 September, oaktadt jag varit frånvarande, hvilket Krigsrätten så mycket mindre ansett innebära något hinder för målets ytterligare handläggning, som tillförordnade åklagaren, Hr Häradshöfding Hoffstedt, varit tillstädes. Men som en allmän åklagare icke direkt för den enskilde partens talan och jag, genom inställelsen vid Krigsrätten vid föregående rättegångstillfällena, tydligen visat, det jag sjelf ville bevaka och utföra min talån, hade Krigsrätten, hvilken den för andra domstolar i lag bestämda rättegångstimman väl bordt lända till efterrättelse, varit skyldig intill kl. 12 invänta min ankomst, hvilken dock icke skedde sednare än kl. Ellofva, Hvad nu slutligen angår undersökningen rörande tillvaron och beskaffenheten af de generella ordres, hvilka den anklagade åberopat i sin förklaring hos Höglofl. Kongl. Krigs-Hofrätten, så innehåller väl protokollet, att Herr Grefven, på derom framställde frågor, slutligen förklarat, det han icke haft några ordres hur han borde förhålla sig emot folket. Men som Hr Grefven genom detta sitt förnekande af hvad han förut hos Höglofl. Kongl. KrigsHofrätten i detta afseende uppgifvit, gjort sig skyldig till ansvar för en osanning inför Kongl. KrigsHofrätten, samt nu vidrörde del af ransakningen varit den intressantaste och, efter hvad jag tyckt mig finna, äfven den ömtåligaste, anser jag det ieke ur vägen att i denna del komplettera protokollet med de af rättens ordförande, Öfversten .m. m. Hr Grefve von Stedingk rörande dessa ordres framställde frågor, och Hr Grefve De la Garöies derå afgifne svar, sådane jag nu kan minnas dem. Herr Grefven tillfrågades neml, först af hvem och hverest desse ordres blifvit gifne. Till svar härå förklarade Hr Grefven, att han erhållit dem af Herr Öfversten Grefve von Stedingk, att detta skett utanför Kassernen, och att dö varit mukdtliga. Då nu ytterligare fråga framställdes rörande beskaffenAeten af samma ardres, förklarade Hr Grefven — efter en kort paus — med villrådig eeh stammande röst, att han icke haft andra ordres, än att med 21 man af Kongl. Lifgardet till häst förstärka eller stöta till Hr Grefve von Essens sqvadron vid Kongl. Slottet. , Huruvida Hr Grefven, under den p:us, som föregiek detta svar, förstått något ögonspråk eller af sättet, hvarpå sista frågan framställdes, fått ledning för svaret, hvarken kan eller vågar jag påstå; men märkvärdigt måste likväl alltid detta svar förekomma, då man erinrar sig, att Hr Grefven såväl hos Kongl. Krigs-Hofrätden som kort förut inför Krigsrätten förklarat sig hafva erhållit generella ordres, dermed Hr Grefven ieke rimligen kunnat mena dem, att med 21 man förstärka Grefve von Essens sqvadron, hvilka sednare äro så inskränkta, som de möjligen kunnat gilvas. Detta är i korthet hvad jag haft att anmärka mot sjelfva ransakningen ; ändamålet dermed är ingalunda att få målet till Krigsrätten återförvist, hvilket jag tvertom ödmjukeligen anhäller måtte varda afdömdt i det skiek det befinnes, utan har jag framsiällt dessa anmärkningar endast för att ieke genom stillstigande anses hafva godkänt Krigsrättens förferonde i emmörkte delar af ransakningen., pBetriffande nu mina ansvarspåståenden, så! visar rensakniogen, den må nu anses hur ensi