Aftonbladet – 26 oktober 1838, sida 2

erhålla nåd. För den anklagade skulle dessutom tillämpningen af 1777 års bref ej medföra någon förmån: ty ehuru den kunde leda til vinning för den verkligen skyldige, som derigenom möjligen undginge tilltal, skulle den likväl för den oskyldige kunna medföra den verkan at: han, anklagad för ett svårt brott, ej fing2 tillfälle att förklara sig och ådagalägga siv oskuld, än mindre bereda sig upprättelse för dena ogrundade beskylningen. Men det är icke nog, att Grumdlagen ej påbjuder den i 1777 års Bret föresksfne åtgärd, hon tillstädjer den ieke en gång. Hon föreskritver nemligen öfveralit (vissa SS äro i förkl. citerade) skyndsamhet i behandlingen af tryckfribetsmål, och säger dertill att tryckta skrifier ej må åtalas annorlunda än samme lag (iwryekfrihetslagen) bjuder, hvarföre, och enär en anmälan efter 1777 års bref skulle utgöra ett väsendtligt uadantag från det i tryektrihetslagen bestämda sätt för tryeskfrihetsförbrytelsers åtslande, en sådan till uppehåll ledande snmilan ej heller kan äga rum, derest den ieke i samma lag blifvit uttryekligeu påbjuden hvilket sednare H. R. åter så mycket mindre kan antaga som, ehuru fråga om periodiska skrifters inställande (4 8 mom.) om utifrån kommande skrifters brottslighet (44 12 mora.) om svensk eller utländsk skrifts föranledande till missnöje hos främmande makter (5 13 mom.) föreskrifter om sumälan hos Koug!. Maj:t blifvit gifae, likväl hvarken i 5 6 mom. eller avnorstädes någon föreskrift fianes, att en sådan anmälan bör ske vid fråga om mejestätsbrott. På grumd deraf antar alltså EH. R., attom än den i 1777 irs bref anbefallde anmälan bordt äga rum äfven i tryckfrihetsbrott före tryekfrihetsförorduvingens tillkomst, ea sådan anmälan likväl numera, i följd af den sednare stiftade oeh efter ordalydelsen gällande grundlagens stillatigande derom, icke ens får af domaren göras. Denna öfvertygelse bekräftas äfven deraf, att efterlefoaden af 1777 års bref skulle råka i uppenbar strid med tryckfrihatslagens egma stadganden, såsom vid fråga om qverstad, der euligt 5 9 8 mom. domsren bör inom 8 dagar efter målets anhängiggörande pröfva om qrarstaden skall äga rum, hvilket cj kunde ske, om anmälan först skulle göras 5os Komgt.!Mosj:t. Don ifrågavarandeianmilan skuile för öfrigt iske kunna meddela de i 1777 års F. åsyftade upplysvinger angående målet, angifvaren, samt hvaruti brottet består, hvaruli äfven inbegripes underrattelse om författarens person, hvilken sednare åter ej kunde vara känd förr än rvamnsedela biifvit bruten. — Högsta Domstolens den 24 Febr. 1810 gifae utlitende öfver förslaget ull Trykkfriheislag, och som lemnat myeken uppmärksamhet åt rättegången i tryckfrihetsmål, nämner icke hel!er något om 1777 års Bref. Justitieombudsmannens anmärkningar, att 1777 års bref alltjemt blifvit tillämpadt å skriftliga framstillaingar, äfven de hos uuktoriteterna gjorda; ati detta Brefs stadgande ej blifvit ändradt genom 1835 års förändring af 5: 1 Missg. Balken; att det rörge ett Kongl. Maj:ts prerogativ, hvilket domarea ej ägde i ivivelaktigt fall afskära eller inskränka, innan hun derom förut gjort förfrågsn, samt ati ett sådant ioskränkande äfven inskränkte hvad till tryckfeihetens skyddand2 vore stadgadt, besvaras dermed, att osktadt allt hvad skrifna och tryekta ytiranden hafva geraensamt, ifrågavarande bref, likväl, coh såsom redan utredt är, ieke äger tillämplighet i tryckfrihetsmål; att det ej är underligt om 1777 års Bref ej blifvit ändradt vid 1835 års förändring af 5: 1 Missg. Balken, enär detia bref aldrig i nämnde lagrum varit intaget; att H. R. så mycket mindre valat afskära Kongl. Maj:ts prerogativ, som Kongl. Maj:t vid Tr-yckfrihetslagens stiftande icke förbehållit sig någon förutgående pröfning, hvilken dessutom, när den utfölle så, att målet borde upptagas, skulle innebära ett förtidigt yppanda af Kongl. Maj:ts egen tanka om skrifiens brottslighet, och, när den åter befallde åtalets nedlöggande, skulle på ett mot vanliga former stridande sätt upphäva de af Hofoch Justitiekanslererne vidtagne åtgärder, hvilka också uti nu ifrågavarande mål ej rimligen kunnat misstärkas innebära något åsidosättande af ett Kongl. Maj:ts prerogativ; att tillämpningen af 1777 års Bref så mycket min-, dre kunde lända tryckfriheten till skydd, som. denna tillämpning dels ieke innefattade någon ma 2 ct ffa haganaA. I om