I öelgien skulle en advekat, för iexe lin8? sedan, inför domstol utföra en rättegång, som gällde eti 4 å 5 års gammalt barns egendoms He:n tog barnet med sig och höll det i famnen, under det han talade till dormrarue i den mest rörande ton. Barnet gret, och dess tårar ökade verkan af advokatens vältalighet — alla nä:varaude blefvo rörda — Advokaten på motsidan, som blef orolig att se ett så allmönt deltagande för sin motpart, fick det infallet att fråga baruet, hvad som giex åt det, emedan det gret så bitterligen? — Han nyper mig, svarade den lille oskyldige ungen. Domrarne började skratta, åskådarne att hvissla och sbarnets advokat förlorade processen.