Aftonbladet – 22 oktober 1838, sida 3

Medel till sinnesstämningens lugnande. Om nigon säger, att våra vederbörande ieke äro lika djupa psykologer som oförskräckte praktiske läkare, så hafva de orätt. Den sanna läkarekonsten häfver ej blott det existerande onda, utan söker äfven förekomma det för framtiden. Det har befunnits, att Stockholmarnes blod, förmodligen genom deu förra vinteros låogvarighet, kommit i en farlig jäsning, som hotade med alla vätskors förskämving. Hvem vet ej, att en i rättan ud föret.gen åerlåtnivg himmar denna jäsning, återställer blodets friska eirkulation? Man har derföre sett åderlitningr något i stort företagas på gator och gränder, och vi böra ej misströsta, att ieke de sålunda behandlade patienterna blifvit botade. Ofelbart är åtmiastons, att tre af dem aldrig mer skola göra sig skyldige till någon rabulism. De äro så radikalt hotade, som hästen, hvilken den bekante Rudbäck kurerade för skräleu. Meu härmed var blott hälften of dat onda undanröjdt; fråga åerstod att för framtiden förekoroma dess förnyande. Allt, som kan bringa blodet i öfverdrifven svallaing, bör un denhållas patienterae. Dansen är ett farligt muvemang, ergo bör dans förbjudas! Af detta skäl lärer tillåtelsen att hålla baler för de fattigere klasserna, vara kterkallad; ty det skall nu vara utröut, att det var på dessa baler, som de fruktansvärda politiska komplo:terna anstiftades, och att dena rörelse, dei viniras gåfvo åt fötterna, under sommaren stigit upp åt ermaraa, bragt vissa fönsterrutor i våda och derigenom skakat samhällsbyggnaden ända i sina grundvalar. I stället att dansa, kan folket on öfrerlemaa sig åt de mera sittande elier stationära nöjena a! bränvinsglaset och kortleken. Desna förändring skall, påsiår man, befordra både statsivkomsterna osh sedligheten. Jemte dessa yttre medel fordr:s dåock äfven att undacrödja alla efterdömen af onda ex:mpel. Ett förskrickligt sådant har gifvits huf-udstadens allmänhet genom uppföraude på Kongl. iheatera af den tumma z Portici. Att en mean af ringa stånd desi beklädes sed purpurn, kan man vil för en eada gång förlåta ; men att ett folk vågar) resa sig mot en utlännings hårda och förhatliga ok, detta är en stygg Is.k, som man ej bor låta förespeglas on fromsint och lojal publik. Det lär derföre vara I beslut.dt, att låta den Summa hädanefier för alltid vara stum. D