Aftonbladet – 9 oktober 1838, sida 2

TEATERN. Hr Lindströms reeett, som förra gången må ste uppskjutas i ansezmde till Mamsell Widerbergs inträffade sjukdom, gafs änteligen i går. Den hotades likväl med ett nytt uppskof, emedan Er Sällström i Sö-dags afton äfven tröffats af en sjukdom. Lyckligtvis kunde likväl Hr Pfeiffer, oaktadt den korta tiden, åtaga sig rollen, och således hade publiken ändå det nöjet att, efter en så lång tids förlopp, änteligen en gång få höra en redbar musik och verklig sång, få höra Spontini samt M:il Widerberg och Hr Lindström, Båda emoitogos vid sitt framträdande utmärkt väl och framropades eiter spektaklets slut. Med lika mycket nöje som beundran hörde man Hr Lindström, oaktadt sina 60 år, med samma rerhet, klang och styrka, som fordom, sjunga Cortezs högt liggande sarti, och t. ex. orden: Jag stannar qvar, i 2:dra aktens herliga final deklameras med denna eld och kraft, som ljungar genom salen, och hvaraf han allena bland theatsrns manliga sånger-persomal är mäktig. Han är likväl dess senior och icke desto mindre den bäst bibehålina af dess röster. Ingen ton slog bonom felt, och en falsk eller sväfvande kom lika litet öfver hans läppar ou som förut. I Mamsell Wideibergs stämma igenfann man samma silfverklang, samma smältande ljufhet, som altid utmärkt henne, och emedan man boritagit arian i första akten, tycktes icke eller någon af de högre tonerna genera henne. Vi hade fruktat för Hr Pfeiffer, hvars parti ärjaf så stor betydenhet: pjesea. Han var likväl bätire, än man kunnat ; hoppas, drog sig väl igenom den sköna dustten: i första akten, styckeis blomma och er verklig immortell, ty få ypperligare kompositioner af detta slag torde pryda någon af de störiste ionsättares arbeten, sami var alldeles icke illa i tredje aktens aria, det bästa solostycket : pjesen. Ått mässingsinsirumenterna! i Allegror öfverröstade honom oah skulle hafva öfverröisiat hvarje menniskostämma, var ej hans fel Kanhända var publiken äfven något orättvis mo ihonom, då detapplådisemang, hvarmed någre iville belöna hans aria, redhysehades af andra.