Aftonbladet – 9 oktober 1838, sida 2

tela vi ex trodisdel af don tackjerrstiondebelopp, som hinills utgått årligen till Kongt. Mij:t och Kronan, äfvensom stångjarnssmedjo:ne derför erlägga ett Skspp. siåegjern förhvarje 103 Skopp. hvartiil deras uvvarasnde smidesrätt uppgår. 2:o Om don ttkommarde törf: var 50 proc. tiliökving i det vuvsrande smidet, ga vi Y,deler af årliga tackjornstiondens belog; hyttono, och 2 Skepp. stångjern för bvarje 100 kopp. st hittils varande smidesprivilsgiibo!ospet, samt proportionaliter öfver elier under, ifall tllök ringen i smidet blir ötvor eler under 59 proc. mer än hittills varit tillåtit. 3:o Om stånsjornsamidet blir alldoios fritt, så att hvar och ou får tilvorka så mycket ban vill vid nuvarende hördar, erlägga vi Mytteägare beloppat at stt års hel Hemmearskatt. p4:o Om Tsackjernet får utföras till utrikes ort, erlägsa vi särskildt ett års tacsjernstiondes belopp. ,Med ett års tackjernstionde menas här en fomtedel af bycd som vid hvarje Hytta i tionda utsått under de fem smidasår som förflutit näst föra det smidesår på hvilket författningen med ändringirne är da ersd. 5:95 Alla de serskilda poster, hvilka kunna möjigon uvtfalla, s-mmanräknas till en, och utgår ovilkorya in natira, mon ej på en gång, så frawt icke nåson serskild så vill, utan i tro lita terminer och delar, så att första tredjedelen erlägges två månader efter författningens datum, andra tredjadelen först e:t år doreiter och sista tredjedelen ännu ett år zednarce, 5:o Om ingendera utaf här uppräknade förmårer tillfaller o:s genom författningen, så oerbåler Ful raägtgen alldeles ingen betalning för sin hafda möda — Mången skall kanhända förvånas öfver den frimodighet, — en oeh annan torde till och med kalla det djerihet — som fordras för att på detta sätter fara omkring och söka vända sig till enskild nytta ehancerna af en väntad reform i en vigtig gren af den ekonomiska agstifiningen en fråga som ieke innefattar någon enskild tvist, — en sedan åratal påkaliad reform i en allmän författning, serskildt begird af Siänderna vid sista riksdag, och derefier flere gånger behandlad hos regeringen, Bergskollegium och Brukssocieten, ett ärende, i hvilket redan alla faktiska upplysningar äro afgilna. Men måste vara bra enfaldig att tro, att sedan alla preliminärerna ru äro utsgerade och saken i beI grepp att beslutas i konseljen, en sådan persen som Hr Svederus nu i sista hand vore den, som n,skall görat, om han ock, för att göra detta troligt, skulle aldrig så mycket åberopa sina relatiomer med Hr Jusiitiekanslern Nerman l eller sina besök hos H. Exe, Grefve Brahe eller andra maktegande. Huru vill man väl tänka sig, att Evederi irflytande skulle kunva verIka någon väsendtlig modifikation i styrelsens å I sigter t. ex. i frågan om tackjernsutförseln, d hen ieke har några förut okända upplysningar jatt meddela? År meningen åter att genom de ifrågavarande tackjernsskeppunden göra sig betald för de af trycket utgifoa brochyrerne, så är försöket väl fintligt nog, mena vi tvifla, stt bergsmännen skola firna dem värda någon tionde. Att Svederus, gerna vill förtjona pennisgar på det, som regeringen kan besluta, är visserHigen en kiok omtanka af honom, men inger ikan å andra sidan förtänka bergsmännen, om de ej skulle vara fullt ut så lästrogna som han inbillar sig. a ——— AL ——ee———22?5 2 L SÖssvssssesssssessessmesamsmen ingen. medgii