Aftonbladet – 3 oktober 1838, sida 2

jgar Lundberg förtjevat och spara medelst pos jtatoes ploskning och bärande vid hamnarne; att Lundberg vid första förhöret inför Kongl. I Poliskammaren uppgifvit sig hafva köpt samma stöflor, dervid Hr tillförordnade Polismästaren, som ansett Lundberg hafva olofligen åtkommit dem, men hvartill Lundberg, i medvetandet af sin oskuld, nekat, befallt det ihan af polisbetjeniugen skulle hafva 25 pryIgel, hvilka äfven af Wittmeijer och Kretz ibiifveit honom samma dag i stadshushäktet tilldelta; stt, sedan han upppgifvit stället, hvarest han köpt stöflorna, bade polisie:jeringen dit följt honom, hvarest, och då bodföreståndersken intygat att samma stöflor blifvit der köpta, men Lundberg, emot polisbetjeningens pisiiende, vägrat sig hafva olofligen åtkomri: de ull köpet använde penningar, polisbetjeningen uti boden med sina käppar tilldelat honom flera slag; att då Lundberg vid förböre: den 8:de September vidhillit sitt nekande om olofli åtkomst af penningarne, hade Her: tillförordnade Polismästaren anbefalsit FVitlmeijer och Kretz, att för Lundbergs n:hande ånyo gifva honom 25 prygel, hvilka Lundberg samma dag uti Stadshushäktet äfv:n erhållit så kraftigt, att han vid förhöre; den 10:de September påtagit sig hafva begått den i Kongl. Poliskammzsrens protokoll uppgifne stöld af en 10 Rdr Rss sedel från en okänd bonde på Kornhamnstorget, ehuru han var deull alldeles oskyldig. Polisuppsyningsmännen Witimeijer och Kretz androgo, att, då de med Lucdberg ankommit till förberörde vid hörnet af Timmermansoch Hornsgatorne belägna bod, hade bodförestånderskan, som vore Polisbetjeningen till namnet okänd, men som igenkänt stöflorne hafva blifvit der köpte, ehuru hon icke kunde bestämdt igenkänpna Lundberg, tillsport denne; hvad han för samma persedlar betslt och hvad slags sedlar han dervid lemnat; att, då LundIberg härtill svarat sig hafva lemnat 2:re blå Två Riksdalers Bankosedlar, hade föresiånderIskan sagt: nej, om du köpt dessa stöflar, så lemnade du en Tio Riksdaters Riksgäldssedeln, men hvartill Lundberg enständigt nekat; bestridande Polisbetjenterne, att de vid detta tillfälle slagit eller misshandlat Lundberg för att förmå Ihonom till erkännande af bodförestånderskans besagde uppgift; och anförande, ati, då Lundberg den 8 September ytterligare vichilit sin uppgift att hafva redeligen åtkommit de penningar, han för stöflornes inköp användt, hade Herr tillförordnade Polismästaren, enär Lundberg ej kunde till bekännelse förmås, befallt, det skulle Lundberg ytterligare hafva 25 prygel, som honom äfven af Wittmeijer och Kretir uti Stadshushäktet tilldelats. Tilltalade Christan, Berglund och Lundberg, hvar för sig tillfrågade, bestridde sig enständigt hafva sjelfva begått något slags olofligt tillgrepp eller deri på något sätt annars varit delaktige; oeh förklarade, att ingendera sett den andra föröfva sådant brott. Polisuppsyningsmänven FVittmeijer och Kretz, isom icke kände någon ägare till de penningar, de tilltalade uppgifvit sig hafva olofligen åtkommit, förklarade, att de emot Christan, Berglund och Lundberg ieke om ifrågavarande brott ihade någon bevisning att åstadkomma. — — — — — O-— —ov— — —