Aftonbladet – 3 oktober 1838, sida 2

STOCKHOLM 3 Oktober. Man erinrar sig det redan under ett par må nader gängse och i flere tidningar upptagn! ryktet, att Hr t. f. Polismästaren Hultberg före: tagit sig att godtyckligt låta utdela prygel till åtskilliga inför poliskammaren uppkallade personer, dels i egenskap af siraff, i stället för lagstadgade böter, dels också, hvad man skulle anse oerhördt, i fall det vore någonting förut okändt i polisens anmaler, för att dermed tvinga anklagade till bekännelse. Mången har undrat, att en så grav angifvelse ej på något sätt blifvit besvarad eller vederlagd från Hr 4. f. Polismästarens sida. En förklaring hvarföre detta ej skett lemnas nu af ett mål som nyligen förekommit i Stadens Kämnersrätt, och hvaruti genom formlig undersökning är utrönt, att flere persener, som varit illa kända och misstänkte för oloflig åtkomst till innehafda penningar, men emot hvilka likväl ingen bevisning då förekommit, blifvit för det de ej velat bekänna, på Hr t. f. Polismästarens befallning, nedförde under Rådhuset och piskade medelst prygling, för att förmås till bekännelse. Protokollet öfver denna undersökning som justerades i Måndags, och i går stod att lisa i transsumt i Stockholmsbladet, följer här nedan: Utdrag af Protokollet, hållet hos Stockholms Stads KärmnersRätt den 24 September 1838. S. D. Genom remiss, som hit ankom den 17 innevarande månad, hade Kongl. ÖfverStåthbållareEmbetet för polisärender till rätten öfverlemnat att fortsätta en vid bemälte embete börjad ramsakning, angående ynglingarne Johan Joseph Christan, Carl Albert Berglund samt Anders Lundberg, hvilka af polisuppsyningsmärnen J. E. Wittmeijer och C. G. Krets blifvit häktade derföre,) att de, såsom den re