Aftonbladet – 14 september 1838, sida 2

behöfves för att undvika zendra,, osäkra och vådliga utvägsr till opinionsyttringir; — men om de lagliga i verkligheten icke kunna begignes eller nigot uträtta, huru vill man väl tro, att! ej da andra skola beträdas? — Det är imedlertid icke alla nztivner, som kunna lika värdigt och allvarligt uttrycka sina opinioner. Hos somliga ölvergår folket, så snart det kommer att samla sig, lätt till oordningar och våläsemheter. Hos anåra händer, att seden mnyfikonbeienr väl sammentört det, irgon vet hvad som bör göres, och hvarje stor tanke, hvarje kraftfull handling, blifver åsidosatt för några lumpna enskilda introssens fordringar; lätt tills iredsatälldo genom löften och förhoppningar, utan oms den ringaste garanti för doras uppfyllande, Det lind, der i sednere tidorna, genom fol: mötena, allmänna opinionen hos folket på det värdigasto rätt uttelat sig, är onekligen Englivd. Folket limnar der sitt förtroende till ae ledaro, hvilkas förut uttilide tämkosätt det hyllar; lugnt, stilia och ordnadt, afhör vot deras framställningar, försnir sig i der:s förslag, följer deras råd och giver, genom sia talrikhet och enighet, en ocmotståndlig kraft till do meningar, rom slutligex semmenställag i de besluisds petitoserna. tt sidant sätt att ådagaläsga allmänn2 tänkesättet, medför ingen våda för allwän eller enskild säkerhet; det uppretar och förskräcker icko några andra, än da maktens orgener, hvilka se sina systomer eller åtgärder på detta sätt ogillsd4; och det lyckas vanligen, ett bereda den goda sakens framjån ;.