Aftonbladet – 29 augusti 1838, sida 2

Article Image
NULL UUC CURIV:I ALTLTAN, ULU KAU UUISRA aLlvVCHUL öoluta ill hvad som i likartade, vigtiga fall erfordras, ör att folket oåtspordt stifta nya lagar. Emot allt slags emancipatioa yttrade sig Borgerskapets äldste i Stockholm och Cariskrona samt sistoämnde stads magistrat. — Att Norrköpiags Borgerskaps äldste, dess magistrat och Länets Landshöfdingeembete uttryckligen, samt de öfrige rådfrågade auktotiteterne, med elt enda undantag, indirekte läto förstå, att de ansågo Judarnes emancipation såsom ett nödvändigt oudt, hvilket i alla händelser ej bordel?: sträcka sig längre än till de nu när vistande Judar, skall längre ned utredas. Emot utvidgning af Judarnes niäringsfrihet yttrade sig de försträmnde tre auktoriteterne: jemte Norrköpings magistrat absolut, men Goötheborg: Borgerskaps äldste med någon modi-l fikation. Emot Judarnes bosättning i andra än de dem nu upplåtne städer yttrade sig Borgerskapets äldste i Stockholm, Götheborg och Carlskrona, samt magstraten i sistnämnde stad. , Emot främmande Judars inflyttning yttrade sig direkte borgerskapets äldste och magistraten i Norrköping samt landshöfdingeembetet i Linköping; magistraten i Stockholm ansig att främmande Judars inflyttning borde försvåras, och alla öfrige borgerskapens äldste, magistrater och landshötdingeembeten, med undantag af Öiversten Friherre Nauckhoff i Carlskrona, antogo, att de större eller mindre friheter, dem de ville tillerkänna Judarne, borde tillkomma endast dem som redan voro i landet bosatte. För att undersöka verkliga värdet af dessa röster, torde man först böra klassificera dem efter den större e!ler mindre presumtionen om de röstande auktoriteternas skicklighet ätt föreställa svenska folket. Kommmerskollegiure har sjelf antyd: denna presumtion, då det uttryckt sig att borgerskapens äldste och magistraterne borde höras, men att landshöfdingeembetena blifvit anmodade att bloit meddela sina ta.skar, Borgerskepens äldste samt magistraterne, hvilkas vota ansågos, och det mel rätta, såsom de vigiigaste, hafva till det mesta afstyrkt medborgarerättigheternas meddelande. Borgersksapets äldste i Norrköping hafva väl öfverlemnat saken åt Kongl. Maj:!, men dervid framställt den radikala önskan, att inga Judar måtte i riket inkomma. Borgerskapets äldsie i Götheborg hafva äfven vid sina medgifvanden fästat sådana vilkor, som nästan kunva räknas för ett fullkomligt afslag, såsom: att Judar ej måtte få bosätta sig i andra än dem redan upplåtne städer; att micuthandlande Judar alls icke, och gross handlande Judar blott i parti måtte äga afyttra varor å rikets marknader, samt att Judar ej måtte få besitta fast egendom å landet. Msgistraterna hafva väl gått något längre än borgerskapens äldste; men utom det att magistraten i Carlskrona helt och hållet afstyrkt all förändring i judereglementet, har magistraten i Norrköping dervid fästat det svåra vilkoret, att Judarne ej måtte få drifv2 andra än dem nu tillåtna näringer, samt ait främmande Jadar ej måtte i riket inkomma; magistraten i Stockholm har blott i allmänhet medgifvit, att mancipationsprincipen måtte tillämpas, neml. å blott de nu i landet befiutlige Judar och deras afkomlingar; detta vilkor har äfven blifvit uttryckligen gjort af m-gistraten i Götheborg. Föröfrigt synes, att Borge skapens äldste i de största säderna, och der deras personal är tel rikast och bör censeras äga den största upplysning, företrädesvis yttrat sig emot emancipationen. Hvad Konungens beiallningshafvande angår, så hafva de alla, med undantag af friherre Nauckhoff, tillämpat emancipationsprincipen å blott de nu i riket bosatte Judar; en af dem, nemligen den i Linköpings Lan, har dessutom ansett, att Judar ej vidare borde i riket få inkomma, och Öfverståthållareembetet har, utom några vissa inskränkningar, äfven önskat pålägga Judarne det tvång, att deras barn, då de besöka landets skolor, borde taga undervisning i kristendomen. För öfrigt hafva Konungens Befallningshafvande samt och synnerligen fästat vid sine medgifvanden det vilkor, att Judarne bo:de svara till alla medborgerliga åligganden. Naturligtsvis har regeringen äfven måst taga i betraktande, huruvida de röstande varit på ett eller annat sätt influencerade af sådane ,ställningar och förhållanden, att omdömet möjligen a3 varit frlllamaliot fritt Å 3: aneeshl?lla date

29 augusti 1838, sida 2

Thumbnail