Aftonbladet – 28 augusti 1838, sida 2

någon ekstock eller annat flottbart var att tillgå ochi ingen at de närvarande kunde simma, blef all räddning omöjlig. (Upsala Corr.) (Insändt.) N:o 34 af 18:de Aftonbladet meddelade en insänd artikel, riktadt emot den för Slitö hamn på Gottland projekterade Nederlagsfriheten och innehållande så mycket politiskt och kommercielt nonsens, att man med ringaste kännedom af förhållanden och personer på Gottland, ej kan undgå att genast gissa författaren, ehurulF anonym. Det är oförklarligt, huru man kan till den grad trotsa allmänna opinionen och sunda för-! nuftet, som det fordras, för att uppträda offentligen mot en åtgärd, som skulle både i moraliskt och ekonosiskt afseende lyfta provinsen betydligt samt måhända innan kort bel reda allmän välmåga bland den mängd fattige : j ec HH MM ee AA kustboar, som nu saknar arbetsförtjeast, samt för att våga insinuera mot de medborgare, som underteknat ansökningen om Slitö hamns nederlagstrihet, att de endast dervid skulle varit: ledde af hopp om hastig momentel vinst. i Detta försök, att motarbeta Gottlands frawl gående, är ej pytt. Man påminner sig de un-: gefär likartade sofismer, som påtrugades allmöo-: gen, då frågan var om utdikning af öns ofantliga myrland; huru en man, som åt Gottland: uader de sednare 30 å 40 åren gifvit ett visst! slags ryktbarhet, snart sagdt öfver hela Europa, då iubiliade allmogen, att utdikning af myrorne skulle medföra en evig vattenbrist för on, 0. m. d. Insöndaren säger, att Slitö nederlagsfrihet ej! skulle blifva vyttig för riket eller för Gottland enskildt i politiskt afseende, emedan Rysslands Östersjöprovinser när mast gränsa till nämndel ö, som, enligt 1808 års erfarenhet vid etti krig först blefve föremål för ett infall. Det tyckes således som insändaren skulle anse pytiigast att aflägsna all rörelse och han! idel från de kustorter, som närmast gränsa till! mäktigare grannriken. Efter denna princip borde I man i allmänhet unde:låta att förvärfva välstånd och förmögenhet, af fruktan att de möjligen kunna uppväcka grannmars lust till plundring. Den öfrige långa politiska afhandlingen trottIsar hvarje försök att deri finna någon mening. I I ekonomiskt afseende anser insändaren nederlagsfriheten för Slitö leda till följande vådor: 1:o Att allmogen, loekad af höga daglöner I vid en handelsplats, skulle försumma åkerbruket, hvilket till slut torde adeles upphöra. 2:0 Att nederlagsfriheten skulle lätta lurenj drejeri och göra en ökad tv!lbevaknving nödig, (kostnaden hvara? skulle slutligen drabba den Iredlige köpmannen, som blott handlar med lofIl gifvet gods. I 3:0o Införandet af lyx, genom inflyitade utlländska lyeksökare. I 4:0 Ått vinsten skulle stadna i utländska IUycksökares fickor, hvilka förmenasskola uiflyita med förtjente kapitaler och lemna nöd sch fattigdom efter sig, sisom det påstås hefa skett i Carlshamn och Marstrand, hvartill insändaren fog:r en lång ekonomisk period, lika obegriplig som den politiska, samt slutar med en alldeles omotiverad hänsyftning om egennytta hos de personer, i hvilkas namn nederlagsfriheten blifvit sökt. De ekonomiska farhågorne torde försvinna, om man behagar besinna 1:o Att om arbetslönerne i Slitö skulle steg ras oerhördt och Goitlanås folkmängd ej bli till: räcklig, för att på en gång sköta öns åkerbruk och arbeie vid hamnarna, så blefve det lätt, att linom 2 månaders tid öfverflytta 100 till 1000; I familjer från Småland, Bohus län, WesiergöthI land, Halland, Wermland och Dalarne, till de tI ställen, der insändaren kan anvisa dem en arej betsförtjenst af 3, tunna råg pr dag, eller biott 1 hälf:en. I Om man ej alltför mycket bedrar sig, så eger linsändaren sjelf en mängd torpare och under) hafvande, hvilka säkert skulle nedkalla himmeI lens välsignelse öfver bonom, ifall han ville beUl reda dem en jema arbetsförtjenst, uppgående I öfverhufvud till blott deras nödtorftigaste berg vinrg. i, 2:0 Nederlagsfriheten har till naturlig följd en FE RS om Boc