Aftonbladet – 13 augusti 1838, sida 5

n!l Liåtom oss vidare tillse, huru det kommer at -igå med giftermål mellan personer af Christa aloch Judiska familjer. Kyrkolsgen åberopar här: , iom, i afseende på Judar, det serskildt utfärdad sjrogh menpiet; men deta reglemente är just vu allo upphäfset, och Judarne äro stälida i pari , tet med andra Svenska medborgare, utan anunar -jioskränkniog, än hvad grunclagen celler andre a I författningar eljest stadga om främmande relipi ptonsförvandter i allmänhet ). Följaktbgen och iptet undantag fiunes gjort, i atseende på frågan om giftermål, bar Regeringen nu äfven, på föredraguwg af Statssekreieraren för Finansärenderna, implicite medgitvit, att Judar och Chrisina 1å gifia sig med hvarandra, (enär dei föregående förbudet deremot är upphifvet), och i afseende å barnens uppfostran skall naturlgivis följas den bärom i allmänhet utfärdade forfatiningen, som fisnes införd i förklaringen till Kyrkolagen, så att, om mannen är Chri; och hustrun Juadinna, så skola barnen äf4 a a 3 ven uppfostras ll Christna, men är masnen Jude och hustrun Christen, så får det, enligt regeringens beslut, bero på öfverenskommelse att kuona uppfostra barnen till Judar. Hvem vet, burn stor tiliökming i den Judiska församIlicgen vårt gamla Sverge sålunda kan komma att erhålla inom några deconnier, då man känner det Judiska folkets fruktsamhet? I j j j Vi äro visserligen bland de största förfiktare laf religionsfriheten och hafve fulikomlig aktning för andres öfeertygelse i andeliga ämnen, men vi kurne deck ej förestä!la oss annat, än att en ibland afsigterua med den ehristna religionens (införande såsom en bufvudrehgion både här och hos andra folk varit, att med Frälsarens höga IHära undanrödja äldre villfarelser, i afseende på Iden esda och sanva Gudenvs tillbedjande, och jibland hviika villfarelser äfven det gamla teostamentets och Judarnes off r v:rit räknade, fastän Judarne sjelive sins emellac, om än spridde på sllia punkter af jordklotet, önnu anse sig enisamme för Guds nmivalda folk, och jemräl benämna sig en serskild natiom, til! kännetecken latt de öfverallt skola utgöra ett samhälle för sig i hvilta stater de än må vistas, och hvilka rättigbeter och förmåner de är derstädes må förviävt-. va sig. Af depna orsak tro vi också, att ehvad Regerivgen än velat göra för att förskoffa Judarna lika rättigheter med dem ursprungliga Svenska satioven, det likväl hade varit väl beräknadt att gå mindre bråstörtadt tillviga i afseende på den. totala omstöpningen af förhållanden, hvilka så djopt ingripa i det borgerliga lifvet, som dem: vi nyss vidrört. Sådant borde ske äfven för konse-! qvensens skull; ty med samma s!täl som ikheten i rätiighotem i afseende å Judarra utsträckes ti!l al! la verldsliga förhållanden, med alldeles ssmma skäl kunde äfven Muhamedaner, Braminer, med flera: främmande sexter begära att blifva inympade på ) den Svercska statskroppen med enahauda förmåne. Hvem vet ock hvad som ena gång: kan hända? Vi syoas åtminstone redan på god: våg att få Spahis och Janitscharer! Vår mening nu är icke att ingå i någon undersökning om, huruvida allt detta i det hela skulle ; vara nytiigt eller skadligt, och vi tillsiå, att ämnet är så jullkomligt nytt, och i följd at Judeemancipationen påkommit oss så oväntidt, att vi äpnu icke hunnit närmare öfvertänka detsamma; mn det är klart, at: den ena emanci-! pationen har presist samma både juridiska och! filosofiska skäl för sig, som den andra, Enj omständighet undra vi i alla fall om det ej: tilläfventyrs varit någou anledning för Hr Skogmain att t:ga i betraktande; nemligen, att de! föreskrifter, som avgå giftermål, äktenskap och ! arf, fordom räknats tillhöra sjeifsa civil-gen och icke kunna rubriceras angående industri: el-! ler finans-operationer, samt sålunda icke heller tillhöra fisanssekreterarens föredragning eller, ! enligt Regeringsformen, som föreskrifver hura! med lagar och lagförklaringar bör tillgå, borde kunna af Konuvgen ensam besiämmas. Men vi beeja våra läsare nästan om ursäkt, att vi nämna Regeringsformen. Det är eu liten ovana, eom ännu hänger vid från de menlösa tiderna. NE I AnmÄAh AnfanmaAanhatna visan