Aftonbladet – 13 augusti 1838, sida 5

minsione ull månadens siut, RENT Det berättas, att Judiska nationen, såsom et Ibland bevisen på sn erzänsla för den bevilja de s, k. emancipationen, skall hafva beslutat att i sin härvarande synagoga I låsa uppsätta tvänIne byster, för att på dette vackra sätt föreviga :minnetaf sina gynnere och beskyddare. StatsI Sekreterarens för Finansärenderna, Hr Presidenten Skogmanss bröstbild i brons, starkt förgyld, ;skuile bli den ena bysten; nåmuet på den anIdre gynnsaren, hvars byst jemväl skall uppsättas, hafve vi ej inuu närmare kunnat få reda på; men, enligt hvad berättaren, som sjelf tillhörde pnationen,, mysteriöst yttrade, lärer den vara egosdåt någon, såsom det förmodas, af Israäliternes egen extraktion. Med den nya för fattningen angående ifrågavarande emavcipation, som vi meddelade i föregående nummer, förhåller det sig såsom med de flesta af de författningar, hvilka emenera ifrån Hr: Presidenten Skozmens porifölj; den är utgången från en grundsa: s af libesalitet, men synes tillika behafiad med så många oful! istindigbeter och för öfrigt wgifven med en så fuillkomlig lirgilighet för den varsarahetr, som man jeijest vid alla tillfällen hör åberopas såsom en hufvudregel, samt leder genast ia i så måosga svårigheter och kollisioner med äldre lagar och författnirgar, att vi mycket skulle bedraga OSS, om det ej kommer att gå dermed på samma sätt, som med alla de vigtigare författviogar, Hr Stats Sakreterareu för Finansäreodecna tillförene utfärdat, nemligen att den första och enda möjligheten att tilämna desamma i hotg dess vidt, bliv av se 8 e för Ofoca NÅS sens näld nför tac: Å es kän ej vara avmat av bibgt, att de Judar, som redan äro bosatta i landet; icke vidave må stängas ifiåu ati försörja sig med sina händers arbete såsom handiverkare i de städer, hvarest de fianas, emedan den inskränkning, som varit dem ålagd i omförmälde afseende, hittills åtminstone kantat af dem sjelfva förekbäras såsom eit plausibelt skäl hvarföre de, med få undantag, egnat sig åt penningehandel samt schackreri och och proceniareyrket. Mena om man afrakuar dezna omständighet, så finnes det nästan ingen annan syrpunkt, under hvilken ieke dea nya författningen måste på helt anvat sält bedömas. Den anomalien, ait den exojutiva makten anser sig ensidigt kunna, utan Stägnders hörande, beslata om och, utan aunan föreskrift än af sitt eget behag, tillåta eller vägra vlsantagars, och deribland Judars, mnaturalisation är eit kapitel, hvilket förtjenar att serskildt afhandl:s. — Vivil-: ja nu blott fästa uppmärksamheten på föl jderna utaf det formella i den nya fö: ordaingens. s adgande, att aila föregående författningar om: Judarae äro upphäfaa, när detsamma jemföres med dea påföljande allmänna föreskriftea, att pmosaiske trosbekännaren, födde i Sverige, skoa i alla afseenden, bloit med det uadantag; som angår besittaing af jord, vara ställde i li) ka rättsförhållanden md öfriga Svenska under-: såter, utan andra ioskränkniagar, än gruadlagarne för utrikes födda män elier främmande tros-; bekännare bestämma, eller i denna förordnings. serkildt stadgas. i Det skall snart visa sig, huru den exekutiva: makten härigenom genast råkat göra eft iutrång! på det område, angående hvilket Konungen ic Le äger besluta annat än gemensamt med ständerna. ; i Om nemligen Judarne äro i allo samma i rätts-: örhållanden som svenska undersåtare, så måste; ifven arf efter dom skiftas såsom efter Svaenegkar