Aftonbladet – 9 augusti 1838, sida 2

HERR GEORG SVEDERUS OCH HANS PATRONER. ! amt deras m,ställningar och förhållanden efter den 19 Junin. J. G. Fredholm. I I I Andra arttkeln. Min vän Moderum, tig skall: intet ondt fattas. l Ur en gammel mycket ömkelig och löjoig saga om QCearsus och Moderas,! sampt hurn den sedaare på ett ymck.ligt sätt nedergjord vardt. I fall det lyster någon ait se, huru det går! till, när en författare vill riktigt röra sig med fraser utan mening, så bör han, uti den skrift af Hr Georg Svederus, hvaraf vi i Tisdags började en öfversigt slå upp åtskilliga ställen, sådana, som t. ex. följande, på pag. 24: nSåsom bisak, men ej utan vigt för den 1engerandes lugn, må äfven till hela sin vigt uppnskattas den omständighet, att yttranderättens frihet är detsamma, som säkerhetsventilen på ångpannan. Endast öfverdådet försmår hålla denna afledning rörlig, så länge man tillåter kokning existera. Helt annorlunda förnhåller det sig med de länder, i hvilka man, för att vidare fortsätta bildem, ej tillåter koknipgen, utan också anordnar om den värmegrad, som får finnas i pannan. Men att tillåta det sednare fritt (och det kan ej förhindras vid konstitutionella förhållanden), men likväl försmå det enda verksamma säkerhetsmåttet, det är att förbereda en explosionn. En kort analys af detta styeke skal!, som vi tro, vara nog att visa, huru det står till med denne Förf:s logik och tarkeförmåga. Man finner af den första punkten, att han föreställer sig samhället såsom en ångpanna, till hvilken tryckfriheten utgör säkerhetsventilen: ett instrument, som användes på alla ångpannor, för att utsläppa ångan, när hon fer starkt påtränger, emedan hela pannan annars kunde springa sönder af den starka spänningen. Detta låter säga sig, och är en riktig, ehuru visserligen icke ny bild. Men låtom oss nu gå till det följande: ,Endast öfverdådet försmår hålla denna mafledning rörlig, så länge man tillåter kokning nexisteran. Hvåd menar väl Förf. här med. kokning? Menar han, att det beror af styrelsen, att tillåta missnöje eller rörelse i sinnena att existera, eller icke? Så synes det af den påföljande meningen, der han säger, att det när annorlunda i de länder, der man ej tillåter koknicgen, utan också anordnar om den värmegrad, som får finnas i pannan. — Men vatt tillåta det sednare fritt (såvida härmed menas kokningen, borde det ju tydligen heta det förra), och det kan ej förhindras vid konstiptutione!la förhållanden, men likväl försmå det penda såkerhetsmåttet, det är att förbereda en nsxplosionun. Om man ock skulle kunna leta sig till en mening i allt detta, huru dunkelt och sväfvande är det ej uttryckt? Förf. tyckes dessutom vara alldeles okunnig om, hvad lNkväl all historia, äfven vår egen bevittoar, att det just är under despotiska regeringssätt, eller der, hvarest, om man -skall följa hans liknelse, kokning ieke skulle få existera, som explosioner oftast inträffa; och han har. således just förbisett den vigtigaste delen i räsonnemanget. Huru illa rimmar det sig ieke dessutom, att så der