Aftonbladet – 19 juli 1838, sida 2

lymnen vid fängelset och marchen till Stadsuset på mel. Det gamla Götha Lejon hvilar, ro i en allvarsam ton. De utvisa båda en arm fosterlandskänsla, och det (förra har en eligiös tendens och lyftning. Den delen, som alias Upproret, är en ganska lekande imaginaon så väl af de der ,minderåriga pojkarnes,: eteende under inslagning af fönsterrutor, som e påföljande scenerna; och för att gifva ett! egrepp om arten af författarens poesi, införa vi är ett par af dem: Upprors-företagen. Att trohet och lydnad är borgaras pligt, Den satsen är gammal som gatan. Men vore det dock ej måhända af vigt, Att man ej så der nyttjar flatan? Så frågade fogligt en borgersman, Som trott, fastän fuktlad, att fråga gick an. — Hvaba? Gunstig herren vill raisonnera? Strax arrestera! arrestera! Förlåt mig Herr Lieutenant, är faran när? Jag ser här i rörelse alla, Men ingen vet hvad å färde nu är, Och hvarje patrull tycks befalla. Ack! säg mig, Herr Lieutenant, är elden?lös? Men, bästa Herr Lieutenant, blif icke bös. — ,Hvaba? Jag skall lära er raisonnera! Strax arrestera, arrestera!v Jag villvadra hem, öfver bron måste fram. Ni får ej gå fram, jag förbjuder : Men går jag tillbaka, from som ett lam, Densamma befallning der ljuder: Så gå ni då innerst i helfvete!, Ack! säg mig den vägen, ni vet kanske! — ,Hvaba? — Jag skall lära er raisonnera! Strax arrestera, arrestera! Jag står här ju ensam! ,Man får ej stå; Folksamling då blir. Nå! hur gör ni? Ja så! jag skall vandra? Man får ej gå, Folksamling då blir; stanna, hör ni? Hur? skall jag då göra, Herr Embetsman? Skilj strax er folksamling så godt ni kan! Jag — jag — jag — Hvaba? ni vill raisonnera? Strax arrestera, arrestera! Upproret. Chör af Pojkar. Det är ett roligt ting, Klirg, kling, Att slå in fönster, ping, Kling, kling. Nu kastom sten i ring! Kliog, kling; Kom bruket blott i sving; Ping, Ping, Blef kanske bra all ting. Kling, kling! Canon för tre polisbetjenter. Kling, kling, ping, ping, kling, kling, Ping, ping. Gifven akt på fönsternas lustiga ljud; Låt gossarna hållas; sänd förmännen bud. Kling, kling, ping, c. Det låter rätt roligt och gör säkert godt. Vi fyllt våra pligter, ty budet har gått. Kling, kling, ping, c. Solo af en åkande Polis-Embetsman. Refrängen accompagnerad af en Medåkare, medelst smackning. Hvar tar det vägen? Hela trakten Af välklädt folk alltmer blir fylld. Det är ej värdt att nyttja vakten. Knappt saken mer kan bli förgyld. För utgången jag riktigt fasar; Jag såg ej våra hurrabasar. Om endest gossarna fått hållas, Allt hade då snart stannat af. Men nu hvarenda plan förtrollas, Ja! f-n i den, som denna gaf. Tänk om till slut här folket rasar? Jag såg ej våra hurrabasar? Det berättas, att af det första häftet skol blifvit sålda omkring 3000 exemplar, och af de jsednare kommer sanrolikt att åtgå ännu lång mera. s JUDITH ELLER OPERALOGEN. (Forts, från Nr 81.)