Säjutstardspenningar . — 185. 6. Kronotionde-spanomål 3 tunnor , som efter medelpris af Länets markegång upptagas till . . 22: — — Kronotioudens forslande . . . 2: 32. — 2:o Extraordinarie KronoRäntor. j Bevillning å jord efter 2 artikeln 20 Mötes Passevolance-afgift : . . 7: — —! Beklädnadsbidrag (1837) 3: 30. 11. 3:0 Presterstapets aftöning. T:ll Kyrkoherden . 27: — Komminister . . . . — Klockarpresten . . . . 4:0 Soldataflöningen upptages efter vakansafgiften, som j hellre betalas än att hålla soldat 66: 32. — E brefgåvg och diverse utgifter I va va I vid möten och kommenderingar 2: 16. — 5:o Diverse aflöning och utgifter inom socknen. i Till Byfjerdingsmännen . . . . 3: 16. — Sockneskrifvareno . . . . — 21. 6. Aflöving till Gästgifveri . — 14. 8. D:o — till 2:o0e öfverfarter I öfver Daleifvea sv 2. 32. — Tipogsgästningspenningar jemte vedhållning — — 27. — 6:0 Underhåll af publika hus och byggnader inom socknen neml. 2 Kyrkor, 3 Prestgårdar, Tingshbus, Kronotronde-boltar, Socknestufva och Årrestrum . 4: — -— 7:o Allmänna Onera inom j socknen. i ; Hålloch Reservskjutsen vid 2:ne Gästgifvaregårdar , utom andra ombyten ss — es . . 11: 16. —, (Extra skjuts . 1: — Allmäsna landsvägarnes underhåll, I uti längd nära 9 mil inom socknen 20: — —! Brobyggnoader å allm, landsvägen 3: 16. —! Forpålning mot elfskärning vid kyrI kan samt närliggande egor . . 10: — I Byvägars byggnad och uaderhåll . 3: — I Summa Rdr Bko 244: 15. 9. Denna utgiftssumma, med undantag endast af några presterskape:s intrader, beråkras efter I skattejo-den, som för hvarje särski:d rote ut-! gör 920 snesland utsträckt mark, motsvarande: ungeta ligen 24 tunnland, för det mesta sandig! och ofrukibar jordmån. För socknens hela rote-; tal blir det sammanlagda skattebeloppet B:ko: R:dr 27.609: 3. 9 , och om häriti!l läggas de personela skatterna af mantalspeuningar, perso; nel beviliniog, ku:husafgift, hronopostforing , om. m., uppgående till cirka 3000 Rdr, så har endast den jordbrukande klassen i Mora att uti j. årliga direkta onera utgöra 30 000 Rdr Bko,j som måste fordelas på omkring 1,200 mer el-: ler mindre betalande matlag, af hvitka det vida i öfservägande större antalet, äfven i de lyckli-i gate skerdeår, af sin åkerjord, den skattlagda!s 6 ! så väl som den fria, icke har tillräcklig brödföda, än mindre något öfverskott för de dryga! penmogeutgitena. Bristen skall fyilas genoms andra for:örjoiogsväger, hvilka för denna socken !! hufvudsakligen bero af flerfaldig konstfärd:ghet 1 och arbetsskickligbet. Om vimern företager all-f mogen siva färdresor med d: uuder hösten för-s fardigade handslöjder och and a arbeten, hvilka ti åt dem inb inga beivdiga qvantiteter af spann-b må!, afvenu peonivgar. Det ywuerligare behof-h vet af båda delarne måste fylas genom arbets-p förtj2nst under sommaren. Om nu så händer b att ett gyosamt år lemsar något öfverskott, sålo frkalar sig Dalkarlen fiåa det så kallade Her-!v rearbe:et, hvilket han icke företager utan tvin-s gande elier lockanue skäl; han stannar då hel-!e dre hemma att forbättra sitt jordbruk; men om!k ett hårdt år inträffar, då hvarken industri eller a arbete forslå till behofvens fyllande , då blir icke: g allenast balmeller barkbröd hvardagsspisea, 8 atan en förökad skuldsättning dess beklagliga!d påfsljd och derjemte ea ny inverkande orsakib ill firtigdom och medellöshet. m Skuldsa tningssystemet, sådant det på sednare al idea utbildat sig i Dalarna, fanus der icke ib min ungdom, i någon märklig grad; åtminstone m afhördes då sällan de nu nästan oupphörligen, lä kungjorda utmätningsauktionerna för kronans el-! fö ler enskildes räkmng. Det kunde då vara en: di od spekulation att hos allmogen väcka och un(ni derhålla borgomesåhågan, em dan högre pris m