Aftonbladet – 19 maj 1838, sida 2

långt ifrån att minskas, tvertom måste kännas ständigt svårare tills ny skörd kan erhållas och åtminstone i första rummet till dess bete och foder finnas att tillgå för kresturen. Det är verkligen ömkansvärdt detta bemödande , att, till trots af tillräckligt bevisinde facta, vilja slå dunster i ögonen på publiken och motarbeta den allmänna känslan af deltagande hos de bättre lottade, och det för intet annat tänkbart indamål ån kryperiet att ställa sig in hos någon, som man vet lifligt oroar sig öfver att höra det nod existerar. Det förbättras också alldeles icke af den statistiska jemförelse, insändaren, för att gif va sågot sken af sannolikhet åt sitt bjertlösa påsiående, nför ro skullk som det heter, uppställer emellan Dalarne och Christianstads Län, och hvara! han leder sig till det resultatet, att de båda länens uppskattade fastigbetsvärden, fördelade på an talet af folkmängden, skulle gifva ett facit, som utvisade, att Dalkarlen är rikare, än den såsom välmående ansedde Skåsingenu Först och främst betyda tre eller fyra R:år, mer eller mindre på personen i fastighetsvärde ingenting, när fastighe:erna inogentiog afkasta; för det sudra måste man, hvad jemförelsen med Skåne beträffar, eriora sig, att en stor del af de:ta fastighetsvärde, som innefattar Stora Kopparbergs bergslag och till detsamma hörande bruksegen:lomar och grufvor, icke kan räknas i fördelning på helc folkmängden, och att det icke är egarne af dessa bruk och bergverk, som nöden träffat, utan den egentligen s. k. dalallmogen, som sitter på skattehemmansdelar. I afseende på dessa måste äfven ihågkommas, att de i kop mel. lan syskon som gifea lösen eller mellan granvar och anförvandter merendels betalas flera gånge högre, än någon annan skulle kunna gifva fö dem, emedan Dalkarlen, för att b behålla er torfva i sin hembygd, deri nedlägger alla besparingarna af den arbetsförtjenst, han vunni på sina utvandringar, och alltid långt utöfve: egentliga kapitalvärdet,, som å de flesta skattehemman i de öfre socknarna skulle vara lika med noll, i fall de icke brukades af egarne sjelfva, som nu endast räkna på att der kunna ega sin lifsbergning geoom eget arbete, men äfven i medelgoda år måste lemna ifrån sig all öfverskett derutöfver i skatt till kronan (hvarom en mera detaljerad uppgift stod att läsa i Ni af det Femtonde Aftonbladet). Slutligen ha den beräknande Insändaren allieles glömt, at! det just är med vårens ankomst, som arbetsförtjensten. med körslor (hvilken, äfven efer Landshöfdiogens intyg, i år varit koappare än vanligt) till större delen upphört, och hvilke visar just motsatsen af hvad han påstår. — ——-——8— -Ä-d— . 8. Ci -——rs———.z:ssvsrman