Aftonbladet – 19 maj 1838, sida 2

Brukssocietetens ledamöter anteckna sig i dag till det, hvart tredje år inträffande, s. k. jernriksd:geä, hvars öfverläggningar börjas om Måndag. Utom frågan om den nya smidesstadgan förekommer då äfven ewaf Hr Deputerade afgifvet vidlyftigt projekt till omörganisation af hela smeds-. och mas-mästeristaten. Deputerade hafva nemligea öreslagit indragning af både öfversme ismästare och öfvermasmästaresysslorna, hvaremot elevernas antal skulie ökas. Stockholms Dagblad för i dag innehåller en insänd artikel af samma famösa halt och syåning, som en mängd af de i samma tidning under enahanda rubrik synliga artiklar under 3ista riksdagen, och, om vi icke misstaga oss, författad äf samma nobla och filantropiska hand, som pluraliteten af dessa. Den nu ifrågavarande artikeln har egentligen för ändamål, att öfvertala Stockholmsboerva att ieke mer bry sig om den öfverskrikna. och öfversjungna nöden i Dalarne; emedan författaren finner det klart som dagen, att all den brist och de bekymmer, Dalfolket haft för sin utkomst, i följd af den nyss genomlefda victren, äro häfna i och pmed detsamma som våren inträdt; och man storde således numera kunna trösta sig öfver aDal-allmogens öde för det närvarande och den pnärmaste framtiden., Samma förhållande, påstår förf. , inträffar ock i afseende på Wermland, uder de vu flottbara elfvarna lemna arbetsförtjenst och bröd åt den behöfvanden. Häraf följer nu naturligtvis et annat korollarium , neml. att det, 1 den ädle författarens tanka, vore stor synd att göra något för att vidare bjelpa de utsvälte usliagarna i dessa orter. Förstån J icke hvad detta vill säga, läsare? Allt hyad de aktoingsvärdaste invånare i de blottställda provinserna sag: om nöden derstädes, alla resandes intyg, som besökt dessa orter; det kända förhållandet, att, fastän spannmål ou finneå i Fahlun, en mängd invånare i flera sockmar igke kuona resa dit och hemta den i anseende till omöjligheten att uppehålla de svaga Aragarne under vägen; sjeliva dessa utmärgfade och gulbleka gestalter , som hoptals anfönda till hbulvudstaden och endast till em del kubna finna sysselsättviog med arbete: allt detia betyder ingen ting, emot en Dagbladsinsändares diri, vär det är fråga om att vittna huru det står till i landet. Man kan svårligen fänka sig något mera plumpt och oförsynt än detia skamlösa försök af en anonym, att jäfva alla mest. respektabla vitsord, som det är möjligt an erhålla och hvilka alla öfverensstämma deri, att för största delen af de nödlidande, eller alla dem, som sWola lefva af eget jordkruk, Böden,