Aftonbladet – 25 april 1838, sida 2

REVY AF TIDNINGARNE. Den nye medarbetaren eller direktören i Fxeja, känd såväl genom sitt välbekanta docerande skrifsätt, som derigenom, att han i sina ardtiklar vanligen, för att skilja sig från hopen al publicister, kallar sig författaren af dessa raIder,, har i gårdagens nummer af Freja tagit författaren till Ställningar och Förhållanden, i skola och allvarligen uppmanat honom, att så Jvida han önskar bidraga till uträttande af något godt vid nästa riksdag, i första rummet taga den periodiska pressens tillstånd och förhållande till representationen i alfvarligt skärskådande, och att dermed icke dröja länge. Några i det tredje brefvet af Ställningar och Förhållanden framställda reformI förslag hafva påtagligen väckt Frejadirektörens TIbekymmer. Han tror visserligen, attmed riongaste enighet, planmässighet, takt och förstånd ganska mycket vid nästa riksdag skuile kunna wuträttas och nyttiga resultater för fäderneslanndet utan svårighet stå att vinna; men å andra sidan, huru vänta någon klokhet och planJI,mässighet, då fåfänga och popularitetsbegär grassera som en pest, och äfven hos de utmärktare representanterna utgöra rådande pasIsioner, för hvilka allt åsidosättes, allt uppofpras?, I synnerhet är han orolig, att tvänne saker, neml. ;de såkallade pr:nciperna och reformernan skola komma i fråga, emedan de i Kans tanka ,ytterligare motverka hvarje nyttigt eesultat af riksdagen cch förstöra all samdrägt nemellan bönder och adel å ena sidan, såmt nprester och borgare å den andra.n För någon tid sedan lästes i Freja en artikel, hvaruti samme författare sökte göra klart för allmänheten, att representanterne vid nästa riksdag framför allt borde akta sig för dem, som yrka på hushållsaktighet och besparing i utgifterna för förvaltningen, samt i synnerhet om det vore fråga om kostnaderna för militären, emedan de, som talat för inskränkning i dessa delar, påtagligen endast arbeta i Rysslands inItresse. Nu åter varnar han de blifvande re-. presentanterna framför allt för principer och reformers. Hvaruti består då, frågar utan tvifvel läsaren, detta nganska mycket, som. vid nästa riksdag skulle kunna utträttasn och nde nyttiga resultater för fäderneslandet som! Utan svårighet stå att vinnar, när hvarken grundsatser, hushållning eller reformer få komma ifråga? Se det är just den punkten, som en Freja-direktör aldrig omtalar. Dock, vi hade så när glömt en sak, som han har sjelf uppgifvit, nemligen: den stora räfsten med tidningarna. Denna återstår ju alltid. Hvilken enorm vinst skulle icke det allmänna draga deraf, om detta ämne kunde, i stället för de der usla materiella besvärspunkterna, som röra folkets förhållande till styrelsen, den skattdragandes intressen eller afhjelpande af missförhålanden i lagarna, komma att sysselsätta representationen en sex eller åtta månader; och rurumycket är derföre icke att beklaga, att tänderna i sjelfva verket aldrig kunna få att söra med tryckpressen på annat sätt, än genom ;ehandling af tryckfrihetslagen, hvarvid de faala reformerna åter skulle komma i fråga. MP MOM NM MA Mm mm mA TTT Något hvar hade sannolikt väntat, att Freadirektören, då han satte sig ned att skrifyva n artikel på tre spalter om skriften: Ställningarh ch Förhållanden, äfven skulle, åtminstone iji lörsta korthet säga sin tanke, rörande det påörjade åtalet emot samma skrift, hvilket just il mn ärvarande stund utgör föremålet för allmänna Jc ppmärksamheten och hufvudämnet i alla en-l!ni kilda samtalskretsar. Det skulle väl också tyc-la, as, som om det icke vore svårt, att ko-lyi a på sig ett par rader för detta ändamål. !m len detta är en omständighet, för hvilken delmns: oda herrarne i Freja väl aktat sig. Desse diktörer äro försigtige och omtänksamme geneI de ler. De finna nemliger, att det ganska väl ge ter sig göra, att framkasta mågra allmänna fra-!da r om huru samhällets upplösning med stora st: eg fortskyndar, emedan skulden för detta föroc llande, om det verkligen ej skulle helt och vä llet sakna grund, kan af den, som arbetar för fri aktionen, likaväl tillvitas reform-opinionerna I de m en stationär styrelsepolitik, Äfvenså kanlhy sn I ÅM oo oo Rs LR