Aftonbladet – 23 mars 1838, sida 2

Konsten att alltid kunna sälja färska pepparkakor. Ibland de tusende små industrigrepp, som små-handlare i Paris hafva att vinna afsältning på sina varor, förtjenar för sin originalitet att märkas det, som en pepparkakshandlare vid Champs Elysdes i Paris begagnar. Han har nemligen sina pepparkakor upstaplade på ett bord, hvars skifva består af en bieckplåt , försedd här och der med små hål. Under denna bleckplåt är ett kärl med vatten, som hålles upphettadt af en liten derunder befintlig koleld, hvilken är dold för mängdens blickar genom en träbeklädnad deromkiing. — Härifrån uppstiga nu vattenångor genom hålen, så att det, om man ej desto nogare betraktar sakerna, ser ut som om det rykte från pepparkakorna, hvilket säljaren också icke underlåter att kungora genom att ropa: Messieurs, mes dames! de äro alla just i ögenblicket komna ur ugnen. Naturligtvis äro köparne icke litet förvånade , att oaktadt alla ångorna finna pepparkakorna kalla och stela, som om de varit bakade för en månad sedan.