Aftonbladet – 14 mars 1838, sida 1

Article Image
De sednaste tidningarna från Canada gå till slutet af Januari. Trehundrade insurgenter från ön Boisblanc hade ockuperat en annan ö i granskapet, tillhörande Förenta Staterna. Guvernören i Michigan, Mason, cch general Brown hade gått öfver till ön med en ångbåt och föreställt insurgenterne, att de måste utrymma ett territorium, på hvilket de icke hade någon rättighet att vistas. Detta hade verkat, och hela styrkan hade på samma ångbåt, med hvilken guvernaörnn och generalen ankommit till ön, blifi vit transporterad till fasta landet af Canada, derl! de sade sig skola gå hvar och en till sitt. Man j, får väl se, huru de hållit ord. Fem expresser hade ankommit till hufvudsta-! den i Ofra Canada, Toronto, med underrättelse, : att folket till betydligt antal rest sig i distriktet! London, för att befria de dervarande politiskal fångarne. — Fängelserna i Nedra Canada vorol fullproppade med fångar. Lojalisterne ropade: högljudt på blod och konfiskationer. Aunu hörea ingenting om Lord Durhams afresa till Canada. Tyskland. I Berlin talas mycket om, att Preussiska kabinettet skall umgås med en plan; att helt och hållet skilja den katholska kyrkan i Tyskland ifrån Rom och gifva henne en egen patriark. Erkebiskopen i Breslau, hvilken skall vara en upplyst och moderat tänkande man, påstås vara utsedd till denna värdighet. Han har nyligen varit kallad till Berlin och blifvit mycket nådigt bemött af Konungen. Kom vunikationenv mellan Rom och Berlin är ganska liflig, men Påfven skall icke visa Se serdeles symptomer till eftergifvenhet. Det påstås, att Preussen på diplomatisk väg Ibesvärat sig hos vederbörande regeringar i södra Tyskland öfver det sätt, hvarpå de censurerade bladen yttra sig i Cölnska f.ågan I synnerhet i Bajern är tonen emot P.eussen stegrad till högsta grad af fanatism. Från Hannover athöres med denna posten: icke något af vigt. Den bekante kanslidirektö; iLeist, som, jemte Schele, är Erusts förtrogne, I hade blifvit utnämnd till korglig kommissarie i. andra kammaren, samt introducerad i denna eI genskap. Kammaren hade dock dervid fästat Idet forbehåll, att Herr Lest icke skulle hafva : någon rösträttighet, u:an blott föredraga och ybelysan de kungliga propositionerne. Rörande, -:öfverläggningarne om konstitutionsförslaget inne; (hälla tidningarne icke ett ord. Förmodligen få ide ej yttra sig derom. D: äro hufvudsakligen fyllda med prun-; ikande beskrifniogar på de högtidligheter hvarmed Drottningens födelsedag blifvit fi-! rad, den första gången på långliga tider Isom landet haft den lyckan att begå en landsmoders, årsfest i heanes egen närvaro, Den kurgliga silfverkammaren, som skall vara en af. de rikaste i Europa, utvecklade hela sia prakt. i Deremot röjdes icke en motsvarande smak i hofibetjeningens livre, hvilket föreföll alla mycket Itungsamt. Borgerskapet visade sina undersåtliga känslor medelst ett fackeliåg, som det tros, ltillstaldt, för att utplåna det obehagliga intrycket iaf det ledsa.nma factum, att landets första stad Jieke valt någon deputerad till ständernas för s:mling. I lektionskatalogen för universitetet i Leipzig innevarande halfår stå tvenne af de fördrifae i Gö: tingerprofessorerne, Dalhlmann och Ewald Jupptsgna såsom privat-docenter. — Öfver allt i; Tyskland protesteras genom den lifligaste sympaihi för de landsförviste, emot den kraftfullesn vandaliska förhållsnde i afseenda på dem. i Ständerna i Csssel hafva fått emottaga en skrifvelse från kurprinsen regenten, hvaii han underrättar dem, att han icke kan komma till någon annan öfvertygelse, än att det laud, som! tillfallit Hessen, genom Hessen-BRothenburgskal liniens utslocknande, är regenthusets enaskilta e-: gendom, och således utgör en del af dess fidei-: kommiss. Ständerne hade avsett landet såsom : statens tillhörighet, och ville derföre att det: skulle dela dess bördor 1 beskattvingsvig etc. : Men kurprinsen af Hessen tyckes hafva lika stark: smak för fideikommisser, som man af förslaget : till den nya konstitutionen för Hannover ser, att hans geanre konung Ernst har. Danmark. j Iden att till ett helt förena de serskilda landcskancroenresentafinnerna har höriat vakna i Dan

14 mars 1838, sida 1

Thumbnail