Aftonbladet – 24 februari 1838, sida 1

inskränkt att visitera, uppbringa och föra till bamn för komdemnation de fartyg, som grepos i demna trafik. Sådan var planen. Men för att ägga befälbafvarne till nit och verksamhet, hade blifvit stadgadt, att de icke blott skulle erhålla en viss lott af hvad som inflöt för försäljvingen af hvarje uppbragdt ech prisdömdt fartyg, utan äfven en viss summa för hvarje slaf, som fanns om bord på det fartyg de uppbragte. Detta stadgande hade . blifvit vidtaget, för att så mycket mera uppmuntra kryssarve till ansträngningar för de olycklige slafvarnes befrielse: Vid första påseendet skulle man tro, att denna ytterligare äggelse till uppbriogande af slafskepp skulle hafva verkat fördelaktigt. Men då man närmare betraktade saken, faun man att verkan blifvit belt annorlunda. Dessa prispenningar för hvarje hefriad slaf hade visserligen icke minskat befälhafvarnes på kryssarnae nit och vaksamhet emot de uslingar, som drefvo demna mördande och nesliga handel — de minskade icke deras nit för uppbringanrdet a? slafskepp ; men denna belöning hade den verkan, att för att få upp den till så higt belopp som möjligi, hade krys saren ett bestämdt och klart interesse deri, att icke uppbringa slafskeppet (bevisen att ett fartyg vore utrustadt för slafhandel måtte vara så starka och öfvertygande som helst) förrän detsamma kommit i hamn och tagit sin laddning, — Talaren förmodade att han måste kalla det så — af menskliga varelser om bord — förrän fartyget var tärdigt att bringa skam öfver nationervas stora stråkvag, och att fortsätta det yrke af sjöröfveri, mord och rofferi, som bedrefs genom detssmma. Sålunda blef det kryssarens interesse, uppenbara interesse, att slaf:keppet måtte få dessa olyckliga varelser om bord, att det måtte få sin laddning: fulltalig, att det måtte med densamma segla från Afrikas kust, och att det icke uppbragtes förrän då. Ja, kryssaren skulle vänta till dess brottet vore fullkemnadt, emedan han icke förr kunde göra anspråk på den beiöring, som var utfäst för hvarje be friad slaf. Slafskeppet afgår således från cen hamn, der det uirustas, försedt med alla erforde:liga medel för drifvande af dsn brottsliga trafiken. Det hear en mängd kedjor och fj.-ttrar oem bord för de utsedda snikerhetens offer; det har kanoner, med hvilka man knappast kunde skjuta tvenne skott förrän de sprungo sönder; för sådane saker sålde infödingarne sina hustrur och barn, och ofta sina grannar, då de kunde lyckas att fånga dem. Såluoda utrustad begifver sig skeppet på resan. Talaren beskyllde; icke befalhafvarne på kryssarne att på något sält underlätta slathandelns bedrifvantde ; men I ban påstod, att inga åtgärder vidtoges af autoriteterne på kusten, eller af kryssarne, att förekomma laddningens, sisom de olycklige tångarne kallades, tagande om bord. Kryssaren gick icke in i hamnen, der slafskeppet lastade, ! ty då skulle inga slafvar kuona tagas, och följ! aktiigen ingen belöning för deras befrielse erhållas. Kryssarens sätt att gå till väga var, att då han fått kunskap om att ett slafskepp intog laddning i en viss hamn, stack han ut till sjös på ett sådant afstånd, att han blott hade hamnen i sigte, utam att sjelf från hamzen kunna upptäckas vara en kryssare. Der bevakade kryssaren stafskeppets rörelser, och gjorde jagt på detsamma så snart det sågs under segel. Genom derta förarande förvärrades oundvikligen det elinde, hvilket den olycklige slafven var underkastad. Det är allmänt bekant att bufvudföremålet vid byggsndet och utrustandet af ett slafskepp är, att få det så snällseglande som möjligt; för d:nra konsideration uppoffrades hva je anvau, Talaren ville nästan säga, till: och mer skeppets egen säkerhet. Om någon! kovsideration at mensklighet för slafvem villel ban icke ta:a; ty ban vore icke nog enfaldig ait vänta någanung mouskligt af dem, som be-l: sag: ades i nessa brottets mysterier, såsom slaf-! naodela blifvit kalad. Slafskeppet byggdes cke på samma princip som i afsvende på alla artyg, bvilsa ford: passag rare, blifvit anbe-j: a:ld genom es parlamsnotsakt för några år se-l ia Dessa skepp konstruerades 1 alla afseen-l en så, at bott snällseglingen afsågs; de vorol: vatt och jemut så breda, som erfordrades för!! vt kunna segla — Intet det :ii:gaste afseende j! ;jordes på det elände, slafvarne voro uuderka j! lade, der de lågo inpackade såsom döda ungj 1 EE I FORRNERS TE MI fAstta vår om af sas br oo . all i