Aftonbladet – 22 februari 1838, sida 2

pigors och drängars fatiningsgåfva, utan tvertom stå i närmaste costakt med deras smak. Hvilken eläodighet är derföre icke den allrastörsta delen af hvad som blifvit tryckt i LäseBiblioteket! Hafva några verkligen förträffliga Romaner eller vittra arbeten i samma genre utkommit, så har utgifvaren noga aktat sig för att der införa dem, emedan de torde hafva stött drängarnes och pigornas smak, och synts dem alliför höglärda. Något annat än Romaner hade väl ock kunnat få plats i Läse-Bibliotheket, och skulle säkert, om det hade varit med urskillning valdt, behagat den något bildade publiken. Men dennas smak skulle uppoffras för pigornas och drängarnes, på det jemväl dessas skillingar skulle kunna incasseras, jemlikt den Tyska regeln: Man muss alles mitnehmen; precist såsom i Aftonbladet alltid de bildades smak och interessen uppoffras, emedan utgifvaren skulle anse sig hafva trädt sitt eget interesse för nära, om någouting der infördes, som icke föll på läppen i ljusboden eller vid kryd::boddisken, eller som öfversteg fiskblöterskans och mångelskans begrepp. Likaledes, huru ytterst eländigt är icke Lördags-Magazinet, om man jemför det med Le Magazin Ppittoresque och några andra verk af samma syftning i Frankrike, hvilka äfven af den bildade läsas med nöje, och icke utan instruetion., ) Hvad dessa sednare omdömen beträffar, så är allt anunat svar derpå öfverflödigt, än att det i det hela alldeles icke vore någon olycklig omständighet, ifall det kommit så långt, att äfven pigom och drängan på sina fålediga stunder till tidsfördrif kunde sysselsätta sig med läsning af de utmärktaste zxstetiska författares arbeten, som tiden äger, i stället att på något långt sämre sätt använda dem. Försöket, att nedsätta sjelfva egenskapen af de arbeten, skillings-litteraturen innehåller, är för öfrigt icke nytt. Äran deraf tillhör en annan tidnings Redaktion, som beskärmade sig öfver, huru Aftonbladets utgifvare öfversvämmar landet med liderliga romaner: en artig kompliment, icke allenast åt vår egen allmänhet, utan äfven åt den öfriga civiliserade verlden, hvars bifall skänkt forfattarne till dessa arbeten deras ryktbarhet. Det är imedlertid lycklist för en Washington Irving, en Bulwer, en Cooper, en Eugene Sue, en Paulding, en Heiberg, en Marryat, en Morier, en George Sand, en James, en Maria Edgeworth m. fl., att icke alla anse dem för lika ,elindiga,, lika ,liderligav författare, som Redaktioneraa af Minerva och Dagligt Allehanda göra det; och vi hoppas, att de skola veta trösta sig öfver detta missöde. ) Det bör härvid anmärkas, att kanske hälften af artiklarne i Lördags-Magasinet äro precist desamma, som i Le Magasin Pittoresque, både med text och plancber hemtade från de Engelska Penvy-Magasinerna. i