Aftonbladet – 16 februari 1838, sida 1

SUV VAT J6Gf a AUVUTIIL nm dUULIED SITLIGLRe, r , vu Jemedan ingen särdeles nytta syntes kunna hemd tas deraf, och tidningarne hafva således icke underlåtit att påminna härom. ÅMeonitören säger nu, a:t man har alldeles orätt i att klaga öfver tystnaden i detta fall, emedan regeringen össkar bärom inhemta alla nödiga upplysningar, innan Ihen offentliggör något, och går för sådant änfr d Å j Å j -Idasål till vaga med den största försigtighet. Pet berättas, art markis St Aulaire hade, före sin afresa från Wieuv, undertecknat en öfverenskommelse om Ånconas utrymmande; men som denna uppgift finnes i den legitimistiska dare gen P Europe, torde mar tills vidare böra tvifla derpå. Doktor Wolowski har, till följe af flere deputerades bemedling, åter erhållit tillstånd att idka medicinsk praktik. Doktor Koreff har likväl icke ännu vart så lycklig. Danske ministerns giftermål med ett kaiholskt fruntimmer möter åtskilliga hinder, icke blott å erkebiskopens af Paris tida, som fordrar barnens uppfostran i deras moders religion, utan läfven ä Märevs i tredje distriktet, som ej vill dullåta civilkontraktets afslutande, annet än på Tsitt embetsrum. . i Psrisiska polisen har nyligen åter på gaten Hauteville upptäckt och tillslutit en hemlig roulette bank, och fört delägarne i fängelse. Journal des Debats innehåller ett långt bref frår Goree (Senegal) af den 4 December, som: meddelar åtskilliga detaljer om prinsens af Joinville vistande i nämnde koloni, jemte åtskilliga notiser om det nästgränsande landet Dakar och: dess innevånare, hvilket prmsen besökt. ,Prinsen gjorde äfven, säger tidningen, ,ett besök i hos landets beherrskare el Iman, hvilket emed-; lertid icke var alldeles oivtresseradt. Han ön-: skade nemligen erbålla tillåtelse att få fålla en! boszbab (ett slags brödträd: Adansonia digita-! H ta) för att medtaga det åt Parisiska naturhisto-! riska kabinettet, som önskat sig ett sådant. ; Dessa slags träd äro föga allmänna i Dakar, ; och folket hyser för dem ett slags vidskeplig fruktan. Likväl gaf fursten genast den begärda tillåtelsen. Men då frågan förelades de ötrige tillstädesvarande höfdivgarne, uppstod en stark oppesitioa deremot, och vi nödgades, efter förnyade böner, åtnöja oss med ett exemplar som vi icke önskat och visserligen icke skulle ha begärt. Det var nemligen ett jättestort träd, som torde bli svårt att herbergera, äfven i ett skepp om 100 kanoner. Vid nedra ändan hål-! ler stammen 9 pariserfot i diameter, hvaremot prinsen, enligt naturhistoriska kabinettets begäran, endast ömskat sig en stam af lika många fots längd. Boabab är nu fäldt, och 200 man arbeta ru att draga det ned till stranden, ehuru det icke är säkert, att det kan fås om bord helt oeh hållet.? England. Den ryktbare OConnell har i sitt hemland! Irland börjat råka illa ut för sin ifriga tillgifvenhet för de nu varande Whig-ministrarna och slitit ganska ondt i sina bemödanden att styra den stora massan i Dublin. Några försök som han nyligen gjort att upphäfva och tillintetgöra det associatious-system, som bildat sig ibland handtverksklass:rne i denva stad, för att upprätthålla arbetslönerne, hafva emot honom upp-i väckt en storm, för hvilken hvarje annan folkledare skulle hafva fallit. Ett måte, på OConnells och åtskillige andra persopers begäran , sammankallad, af lordmajoren hölls i slutet af Javuari på börsen i Dublin, i ändamål att fatta några beslut emot arbetsrnes nyssnämnda associationer. Mötet hölls på en lördag, som var en oljenlig dag för arbetsfolk att infinna sig och dessutom togs en shillings inträdesafgift för hvarje person. Det oaktadt samlades handtverkare i så b tydligt antal, att de utgjorde pluraliteten vid mötet. OConnell hade misstagit sig om ti den för sammankomstenas början, så att han icke infann sig förr än inemot kl. 1 i stället fö kl. 12, hvilket väckte ett obehagligt intryck. Ett förslag till beslut var uppsatt i tolf punkter, hvilka skulle underkastas församlingens ompröfvande, men endast den första, som 1 allmånna termer fördömde associationerna, gick igenom, Den andra gick mera specielt ut på att ogilla den vidtagna plägseden, att inskränka lärgossarnas antal och stt tilltvinga sig eu like arbetslön hos alla mästare. Flere ledamöter understödde denna punkt, under buller och rop