Aftonbladet – 16 februari 1838, sida 1

UTRIKES. Frankrike. I sn af deputeradekammarens byråer väckte en ledamot nyligen fråga, om inga adelsdiplomer blifvit utfärdade sedan sista sessionen, en seden juli-revolutionen alldeles ny åtgärd, som skulle tyckas förutsätta en alldeles ny politik. Härvid erinrades, att de förre ministererne allid vägrat sådana diplomers utfärdande, och att den lagstiftande makten år 1832, genom upphäfvande af straffen för oloflig usurpation af adeliga titlar, på det bestämdaste sätt byllat folkopinionen, som var för afskaffandet at all rangskilnad medborgare emellan. En annan depu terad anmärkte, att en minister vore närvarande, och uppmanade honom att förklara, huru vida regeringen hade för afsigt att begagna denna ynnest, som ett nytt medel till inflytande. Finansministern Lacave Laplagne visste icke om mer än tvenne adelsbref, nemligen de, som ut färdats för herr Bresson och general Lamarques son. Deputeraden framhärdade likväl i sitt påstående och sade, att, enligt hvad ryktet för mälde, vore fråga omatt utnämna en hel skara af hertigar, markiser, grefvar och baroner. Ministern svarade dertill hvarken ja eller nej, utan sade blott, att om inga adelsbref förut blifvit utfärdade, så vore skälet dertill intet annat, än att inga begärts. Detta bestriddes åter, me! den invändningen. ett tusentals sådane ansök ningar inkommit, men ej beviljats af regeringen, för att icke stöta medelklassen, som gjort revolutionen och vore desz3 tillförlitligaste stöd. Denna sak torde åter förekomma vid debatterna om pHudgetten. Imedlertid ser man häraf, att Ludvig Filips regering med hvar dag allt mer och mer börjar beträda reaktionernas bana.