Aftonbladet – 12 februari 1838, sida 2

ee a delsoch sjötartsfonden, ursprungligen tillkomne i ändamål att beskydda Sveriges sjöfart på M-delhafvet tör uppbriogningar af de så kallade barbareskstaterna, kunna hänföras till statens inkomster; och att de primitivt varit af bevillningsnatur, ådagalägges nogsamt deraf, att Rikets Ständer vid 1720 och 1723 årens riksdagar, utöfvande då såsom nu beskatimngsräatten, sjelfve införde detta slags bevillning, då de, i afsigt att medelst konvojer skydda Sveriges ofvanberörde handel, lade en viss afgift på alla inkommande och wu gående varor, under namn af extra licent, och ställde den under en serskild förvaltning, sammansatt, såsom de flesta sådana under frihetstiden, genom en blandning af Konungens embetsmän och Ständernes ombud. Oaktadt alla de förändringar beloppet sedermera usdergått, står hufvudsakliga ändamålet med sfgiften ännu qvar, och uppbördssättet är detsamma, att afgiften utgår konjunktivt med en annan art af bevillning eller tullen. Det är visserligen nära nog en gåla, att konvoymedlen öfver 100 år fått på sitt eget sätt och fullkomligt godtyckligt användas, ja, ända till den grad, att äfven efter 1809 års statshvälfning denna betydliga statsintrad, som omfattat omkring 300,000 Rdr årligen, icke ens varit underkastad revision af Ständernas ombud, förr an från och med år 1829. För att äga någon ledning för en slik revision, synes de: som K. Maj:s nidiga iostruktion d. 31 Dec. 1829 tillkommit, innefattande egentligen föreskrifter, till hvilka ämdamål medlen borde användas. Dittills nästan alldeles bortglömd, väckte afgiften vid sista Riksdag en större uppmärksamhet, genom enskild riksdagsmans motion, som framdreg i ljuset det egna sätt, på hvilket en så betydlig statsintrad disponerades, rakt stridande emot 64 RB. F., som väl staller alla statens inkomster, så ocdinarie som extraordina:ie och bevillning ull Statsutskottet, under Konungens disposition, men med förutsättning att den skall ske tiil of Rikets Ständer pröfvade behof och anordnas cfter den upprät ade statn Väl yrkades den af behofvet påkallade rättelse bärutinvan, att Konunzsen skuile äga att uppgifva, hvad som till de med konvvymedlen afsedda ändamål erfordrades ech Stände:na derefter utöfva sin kons itutionella rätt, att dertill af konvoy-afgiften anslå nödig tillgång, eller med andra ord att både inkomst och utgifi borde ingå i berakningen af riksstaten, och att tillika måtte tillses,! om icke till beredande af mera enkelhet i uppbörd och redovisning, konvoy afgiften, såsom egentligen en viss avdel af tutlen, kunde dermd sammansiås; men planerna, som efter riks-: dagen blifvit närmare utvicklade, att genom konvoy-afgiltens begagnande utföra nya företag, syntes redan vara för säkert amlagda, att med-. gifva någon ivgripunde förändring. Skäl fören sådan supposition saknas åtminstone icke. Så ledes hänvisa vi till Stats-utskottets behandling af den omnämnda motionen. I stället att vidröra hufvuafrågsn, som var att återföra konvoy; afgiften till lika förvaltning med andra statens ini komster, förbig cks den nu helt ech hållet. En! n ), grånad vid riksdagsoch kanalgräl, och som var själen uti utskottets inkoms.-afdelving, ansrängde sin öfverlägsna skicklighet, och Iyckades att, genom en berättelse om verkställd; granskning af kouvoy-kommissariat is för vsltning och räkenskaper för åren 1831 och 1832, till d:n g ad fängsla först utskottets och sedan riks ståndrns uppmärksaruhet vid had under berörde granskning bhfvit upptäckt till last för kon-; voy-kommissariatet, foörauvledande till förslag om, åtal och konvoy-kommissariatets upplösning, samt öfverflyttning af dess gör omål på kommersekollegium, att ingen i motiouärens frånvaro mårkte, ast hufvudsaken var bortbl.ndad, eller att då utskottet föreslog konvoy afgifters bestämmande till 10 procent af tullen å aila varor, i stället att den tilförene utgår å vissa till 5, å ndra till 10 och äfven tili 15 proceut, förhöjning i stollet för minsknivg på det hela uppcom. För att göra seseren fullkomlig, föreslog utskottet, att uppkommande öfverskott, sexan la utan stat, och således godtyckliga, utgiter if vit bestridde, skule sfsättas, och efter koml nersekollegii samt bhandelssocieteternes i rikets törre sjöoch handelsstäder horaude, användas ) fet är: alla statens intrader, de må ru till