Aftonbladet – 12 februari 1838, sida 2

Article Image
CR AVSLUGA Spl5 act UPpDudUuRatl. fFOrgalves; retelsen var för sterk. Ait få ett helt, af regeringen godtyckligt tillsatt, embetsyerk komprometteradt, kanske aktioneradt, till och med upplöst och undanröjdt, kittlade oemotståndligt. At hafva uppsökt källan, att, utan nya anslag, erhålla medel som man föreställde sig, att verkstälJa strömrensniogar , anlägga brunnar och förbättra fyr och båk-väsendet, klingade väl för deras öron, som, i sm menlöshet, oförskräckt men fiuktlöst kämpat för desse nyttige ändamål och nu fingo likasom pytt lif. Sa! det gick ända derhän, att Borgareståndets väldigaste kämpe harangerade sin ifrigaste motsiåndare för dess i denna sak ådagalagda nit och verksamhet, vittoande om dess stora förmåga. Segren kunde således icke längre vara oviss, utan blef fullkomhg. Följden blef deremot blott ett nytt bevis om Ständernas vaomakt, så vidt en reform var i fråga. Således afhördes hvarken undersökning eller åtal mot Konvoj kommissariatet, än mindre dess upplösning. Val siörtades någon tid derefier dess chef, för andra synders skull; men verket fick en annan och bibehöll sin förra sammansättning utam embetsmanna-an— svarighet. Imedlertid var den utstakzde planen endast gruodlagd. Snart togs ett steg närmare målet. Grefve Cronbjelm hade lingt förut på Riddarhuset yrkat bidrag från Statsverket till vinnande af det ändamål, att Trollhätte kanal och slussverk måtte bringas till lika dimensioner med Götha kanal. Döden bortryckte honom likvil, ionen han hunnit begagna sitt förbehåll att för ämnets utveckling meddela nödvändige upplysningar. Kommerserådet Santesson upptog ledtråden och framställde förslaget att utföra ifrågavarande arbete med samverkan af Trollhätte kanal-, eller ett i dess ställe inträdaade nytt bolag, äfvensom med bidrag från Götha kanalbolag; såvida ett räntefritt lån af en million Rdp banko anskaffades. Irom loppet af trenne veckor, efter det förra betänkandet var afgifvet, eller rättare så fort det kunde beräknas, att detsamma var af Riksstånden bifallet, var Statsutskottet redo att yttra sig öfver Kommerserådet Sautessons nyssberörde pstiiion och förkiarade sig väl ej kuona tillstyrka beviljande af det yrkade räntefria lånet af en million Rdr, men föreslog, med förutsättving af det påräknade bifallet till förra betänkandet, att Rikets Ständer utom den Kongl. Maj:t i allmänhet medgifna dispositionsrätt af öfverskotter å konvoj medlen, eller efter den nya benämningen deraf — afgiften till Handelsoch Sjöfarts-fonden, — skulle serskildt till Kongl. Maj:ti underdånighet öfverlemna att å dessa öfverskoit envisa medel för befrämjande af T:ollhätte kanals ech slussverks bringande till iika dimensioner med Göiha kanal, såvida Kongl. Maj:t, efter Kommersekollegium samt Hande!ssocieteternes i rikets sjöoch handelsstäder hörande, och efter godkännande af plan och kostoadsförslag för arbetets utförande, fuone ett sådant bidrag från statens sida erforderligt och kunna meddelas, utan att lägga hinder i vägen för andra för handeln och sjöfartens betryggande oundgängligen nödiga åtgärder. Ålfven detta förslag bifölls af Ständerna, fastin med någon betänklighet. I sådant frågans skick slutades Riksdagen. Nu börjades förberedelserne att begagna det vidgade utcrymme, Regeringen erhållit att röra sig med Konvojmedien. Fö st avancerade den 9 December 1836 Kongl. Maj:ts nådiga kungörelse srgående bildande af ett bolag för att utföra utvidgniog af Trolihätte kanal och ombyggnad af Trollhätte slussar, samt dermed förenade arbeten i Götha elf. Derigenom lofvadss det nya bolaget ett å:ligt bidrag för en obegränsad tid af 50,000 Rår af Handelsoch Sjöfartsfonden, utan att likväl upplystes eller vi eljat könma, om Ständernes vilkor, Kommorsekollegii och handels-societeternes i de större sjöoch handels-stäsderne hörande, förut blifvit uppfyldt. Då likväl anteckningen till det ifrågasatta nya bolaget icke hade någon framgång, uppkom den märkvärdiga täflan emellan handelshuset Schön komp. och en del aktieägare i Götba kanal om företrädesrätt till det arbete, till hvars utförande aktieteckningen missyckats. Begge de täflande synas beräkna att cununa begsgua utländsk kredit å en million och tt, då ett sådant lån skulle förräntas och amoreras med det förväntade anslaget af handelsich sjöfartsfonden, ändtligen kunna bereda SveIT ET oas ALE oo ann Il fö rmotenal

12 februari 1838, sida 2

Thumbnail