Aftonbladet – 12 februari 1838, sida 2

(Iusändt.) Kunna icke från gällande Gruntlagar hemtas åtskilliga små betänkligheter emot öfveriåtelsen både på Herrar Schön Comp. och Götha Kanalbolag, af företaget alt utvidga Trollhättefarleden till lika dimensioner med Götha Kanal? En hvar, som med någon uppmärksamhet f.ljt förhandhngsrae efter sista Riksdag i detta ämne, torde eiinra sig, ait bå:e förslaget att genom ett nytt aktiebulag utfora detta företag, och sedan cet ej lyckats, underhardlingarne mellan regeringen och handelshuset Schön Comp. hufvudsakligen grunda sig på förutsättvingen, att arbetet skulle understödjas, uti en lång följd af år, med ett årligt anslag af de så kallade konvojmedlen, eller, som de nu mera benämnes, sfgiften till handelsoch sjöfsrtisfouden. Låtom oss uu till ena början uudersöka naturen af denna afgift. Åberopandet af 57 dR. F, att det är Svenska folkets urgamla rätt att sig sjelf beskatta, kan aldrig ske för ofta, för att städse qvarhållss i minnet hos dem, som så gerna vilja anse regeringssättet i Sverige närmast kunna jemföras med envälde; ty, så länge beskattviugsrätten ännu ligger hos folket, har detta icke förlorat all sim makt. Berörde börjar ock en serskild afdelving af grundlagen, slutande med 79 Y. RB. F. och omfattande allt, hvad i finsncielt afseende blifvit folket försäkradt. Det är, efter vår tanka, en stor förvillelse, att på verkligt allvar tro, det med våra nu gällande grundlagar kan förenas, att några allmänna