Aftonbladet – 12 februari 1838, sida 2

Article Image
som betala 40 Rdr Bko per skepp. i tull, smid da ankaren och kettingar 12 Bar 24 sk., draggar, roderjern och skeppsknän 20 Rdr, skeppskabbyssor, spelpallar, patentblock, klys, m. m. af gjutjern 333; proc. Messingsarbe:en, såsom metallblock och bussningar, pateatglas med ringar, skylights, 133!; Rdr per skepp. Då här ull lägges 10 proc. afaft till handelsoch sjöfartsfonden, samt de:jemte tolag till staden, innefattar, säga peltitionärerne, dyhka afgifiers betydlighet ett gifvet förbud emot dessa artiklars införande, hvaraf flere, sådane de tillverkas i Sverige, äro af mindre god beskaffemhet än de utländske, serdeles kopparplåtar till förbydning af fartyg, som segla i de varma klimaterae, som vara endast hälften så länge som de utländske, och jernkettingar, hvilka derjemte äro dyrare än de utländske. För närvarande finnes också i Götheborg intet sortament zf ankare eiler kettingar till salu. Till bevis derpå nämnes, att ett fariyg från Stockholm, som nyligen inlupit i Götheborgs skärgård, för att ersatta en under resan förlorad ketting och eit ankare, icke hade kunnat fortsätta resan tilibaka, om ej skepparen fått Zäna dessa persedlar fråu ett öivervintrande fartyg. Visserligen,, säger petitionärerne, har Svenska Ko fferdiflaggan något förkofrat sig de tvenne sista åren, i tölje af ue tillåtelser, Kongl. Maj:t täckts i nåder lemna för skepps-inventariers tulltria iuförande från utrikes ort iör nya fartyg; men nu, då högstberörde tillåtelser icke mera i nåder beviljas Svenske Skeppsredare, återkomma de förutvarande hindrer.; och 1 och med detsamma förestå tör skeppsrederi-rörelsen dess fordna missgypnande öden. Upphörendet af desse nådigst beviijade rättigheter fu införande tullfritt at skepps-inventarier från utrikes! ort, lärer hatva sin grund uti en derigenom aftsedd:! törmån för vissa industrigrenar inom riket; men troligen kan icke någon af dem uppväga skeppstartens ! allmänna ggn. Och dessutom torde det icke skada, men deremot gagna, dessa industrigrenar, om! Svenska skeppsbyggeriet uppmuntras med rättighet till tulltfritt införande af skepps-inventarierne för första utrustningen, emedan ett dermed försedt! skepp innan kort blifver i behof af ny uppsättning: deraf. Att rättighet till tullfri införsel af utländske iskepps-inventarier ännu beviljas utländningar för nya los som för dem byggas i verige, kan icke hus! oss iöranleda till någon anmärkning, emeden det! j måste vara en vinst för riket, om tartygsbyggnader ske äfven för utländsk räkning; men vid det, att utHländska rederier sålunda här njuta förmåner framför de inhemska, saknar den inhemska industrien i den-: na väg en uppmuntran, som synes vaia for dess till-; växt af vigt. På grund häraf anhålla de sökande: i 1:c Att en hvar, som besörjer nybyggnad af fartyg vid varf i riket till 50 Jäste;s drägtighet och ; deratöfver, må äga att tullfritt från utrikes ort, un-! :der iakttagande at sådane kontroller, som K. M. kan finna för godt att föreskrifva, införa första uppsättningen af alla erforderliga inventarier dertill; i 2:0 Att tullen på Hampa, såsom en artikel, hvil; :ken icke till behöflig qvantitet produceras i Sverge, måtte helt och hållet iorsvinna, samt i 30 Att alla förbud emot införsel af skeppsförnödenheter må upphöra och en sådan billig tull så vil derå, som å de nu tillåtna, bestämmas, som K. M. : i nåder kan täckas finna omständigheterna kräfva.n i I Goötheborgs Handelstidning, som meddelar denna petition, 2nmärker dervid, icke utan skäl, att ämnet hade kunnat utvecklas rued betydligt mera tullständighet, och at flere författningar deri blifvit för igångoa som bordt vidröras, bland annat den, som föreskrifver, att fa tygen skola certificerss för hvarje resa, i stället at såsom på utrikes orter brukas, hvarje nybygdåt fartyg kunde erhålla ett regis er, som sedau gal de i hvars mans hand. Härigenom kunde en mängd utländska kapitsler inlockas tili Sverge till deltagande i skeppsbygguader, som, åtminstone till en början, skulle vara af stort gagn: för den kraftigare uppivuntran, sum denna näriogsgren behötver, serdeles i händelse tillfillen till :en lifligere jernoch trävaruexport skulle int äffa. ,

12 februari 1838, sida 2

Thumbnail