Aftonbladet – 8 februari 1838, sida 2

dennas tillstånd väckt betraktarens synverliga bekymmer, och det förlidna synts serde!es egnedt att gifva dem luft. Man väckte uppmärksamheten derpå, att Sveriges handelsflosta lider af en svår tvinsot, att antalet af dess fartyg förminskas, ett skickligheten hos dess besättningar och sjömannayrkets anseende är i starkt eftagende, att de:s fordna kredit på utländsk ort lidit svår afbräck, att främmande fartyg allt mer bemägzgtiga sig frakterve i svenska hamnar, och att den tid tycktes nalkas, då Sveriges flagg sku!le inskrönkes till våra tullhus, våra fästningar och våra offentliga lustbarheter, stmt den naturliga plantskolan för Sveriges sjöforsver, handelsflot!an, kopkrympa till nigra kustskutor och fiskarbåtar. Liksom allmogen, vid hvarje af släp och onaturlig diet föranledd åkomma, söker upphofvet i valtnet, i luften eller i grannens ot.da ögon, så letade man äfven här i och olikt efter orsakerne till Svenska handelsflotians aftyning och glömde dervid icke heller att peka på brödrafolket, hvars trefärgade flogg ofiare än förut lät sig ses i Svenska hemnar. De mera insigtsfuile kunde dock icke misstaga sig om denna orsak och amsågo den ligga. i brist på aktning och följaktligen äfven på håg: för sjömannayrket, uppkommen tillstor del geno:n jaind af goda läroanstalter och genom det skråtvång, hvarucder sjömannmayrket icke mindre än alla andra hos oss är bundet. Enskilda hafva ock derföre mer än förr bemödat sig att tillvägabringa undervisnings-anstelter för kopvardi-sjimän — en delef Stoekho!ms borgerskap bar härvid under året gifvit ett hedrande efterdöme —friviliga Sjomanvnasällskaper hafva blifvit bildade, och minga skyndat att meddela sin skörf till en fond för olycklige sjömän, deras enkor och barn; med ett ord samhället började genomträngas af den tenkan, att sjömannayrket var ett vilkor för landets trefnad och försvar, och att dr-ss idkare i förtjente understöd och aktning. Med hvilken skärf bidrog då regeringen att lifva den vaknade I enthusiasmen ? Med en förordning åsyftsnde att i bemanna Svenska handelsflotten med — korrektionister. Desse syutes hefrisde från en del af det skråtvång, som trycker den ärlige sjömannen, och den ljufvaste, den mest lockande utsigt, sem någonsin retat en svensk ynoglings håg till Iden blå vågen, utsigten att kunna få kringssvärma I bland främmande nationer, öppvades för korrektionisten, under det den frie sjömavnrns tving fortfor. Månne Svenske folket, dess sjömin, dess skeppsredare och de föräldrar, som egnat sina barn åt sjömannayrket, de välgörare som med sin skärf bidragit till sjömannva-sällskapernes öndamål, underskrifva denna regeringens handling? Månne folket, betänkt på att lösa skråtvånget och lämpa frihetens princip till sjömanrayrket, skolet börja med att lösa korrektioni-. sterne, och månne det funrit enthusiasmen myeI ket ökad gemom den omtalade skänken från dess endra jag? i Vi fråga iske, om folket funnit sig belåtet med sitt amdra jags åtgärder i afseende på de hvilande eller förkastade förslag.n till slöjdeoch! handelsforordningar och till ny yen med tullnedsättniogar till förmån för enskilde personer, med bstalnings äskande för det man medgifver hufvudstadens krögerae en rättighet, den man ansett lika nödig för belåtenbsten, som för ordningen m. m. d. Skulle folket, samladt till rådplsgning öfver dessa ämnen, först hafva börjat med benägna ord om sin böjelse ett be-! fordra nväringsfrihet och vidmagthålla allas lika rätt inför leg, och seden säga till sig sjelf, jag vill låta alla dessa band, som fjettra arbetsamheten, qvarstå, jag vill bibehålla alla dessa gamla förordnixgar, som äro så tjenliga att underhålla afund och tvedrigt mellan mina egna lemmar, och göra dem barosnde af andras godtycke, jeg vill förläna den ene de förmåner, som äro alla i allmänhst förmenta, jag vill fordra skatt för en förändring, hvars nytta jag sjelf medgifver, ech jag vill trösta dem, som vänta på realisationan af mina benägna ord, med förkunuandet af den magnanima handling, att jag, vare sig med eller på sidan om författnirgarne, gifvit en qvinna rättighet att baka limpor? — Så måstel, folket i sin ställning hafva rässopnerat, innan det griper till pennan för att underteckna regerin gens kända åtgärder i afseende på slöjd och handel under förlidna året. omm a OO 2 AA Ir i