Aftonbladet – 8 februari 1838, sida 2

RET ta OM AA VILL UIL I nt hörnen had vyYL2 MI TILA IIA ståter eller någon hög persons framtågande, ljudeligen tillkäonagaf sin tillfredsställelse öfver en så rykibar mans exposition. ÅTERBLICK PÅ DET FÖRFLUTNA ÅRET. Fjerde Artikeln. Om Svenska folket icke föstat någon märkbar vigt vid förändringen i regeringens persoval, om det hvarken med tårar eller tadel beledsagat de häådangångne, hvarkeu med hopp eller fruktan mottagit deras cfierträdare, och I således icke i dessa hänseenden röjt något tec-; ken till den ofrertygelsen, att denna persona! I utgjorde dess andra jag, så återstår vidare den frågan, om samma folk gillat och erkänt regeringens och dess värmaste organers handlingar, och önskat underteckna dem såsom sina egna. Månne Svenska folket är färdigt att underteckna den höge tunktionärns, chefens för Förvaltaingeu af Sjöäreuderna, bekanta bedrift jemte sättet att försvara den och ledamöternas af samma Förvaltning förhållande dervid? Månne det: uoderskrifver den förmodade statsrådskandidatens, grefvens och generaltulldirektörens förhållande i den ryktbara tullbalansen, hans besynnerl:ga urtima memoriel till regeringen, bans beslut att leda en undersökning, om hvilken man vid första ögonkastet kunde sluta, att den i främste rummet rörde honom sjelf, och hans envishet att qvarblfva på en plats, der grunden under honom är i oupphörlig skakning och der han, så grundlöst det än må vara, är blottstä!d för misstankan att vilj. skyla de remnor, dsnna grund möjhgen erhållit? Underskrifver folket äfven ordförandens i Kan marrätten komtenans på sin presidentstol och hans i förklaringen till serskilda generaltullstyrelsen yppade åsigter af sina förbindelser, såsom en tullverkets d-partemen!schef? Om den enskilde skulle finna sin grannlagenhet sårad af dessa frågor, hvad måste då det allmänna göra? Att det bättre skulle upptagas då men frågar, om Aonseljens handliugs-: sätt, i hänseende till nysspvämnde händelser, personer och gerningar, af folket gillas så, som vore de gjorda af dess andra jag, bar mången betwifliat.. Eller skulle Svenska folket, om dess vilja varit gällande, ansett sin sikerhet och värdighet tryggede genom en skrapa till det embetsverk, som i så väsendtlig mån öfverträdt e!ler vårdslösat dess föreskrifter? Skulle det dröjt att aflägsna en embetsman, som ådragit sig ett så kränkande åtal, och tillika bemött ; detta med ett så tvetydigt försvar, som chefen för Förvaltningen af Sjöärenderna, och skulle! det, i trots af alla inviter och alla vigtiga konsiderationer, hafva öfverlemnat åt en aunan magts! ombud besväret att lagligen låte undersöka och beifra tilldragelser, så betönkliga för dess egen myndighet och nödige anseende, derest de finge passe:a ostraffade? Skulle folket hafva bibehillit generaltulläirektören och Kammarrättens president i sitt oafbrutna förtroende, sedan det var gifvet, att staten tagit skada under deras administratiou, tvetydigt om de icke dertill voro vållande och möjligt att de kunde begagra det fortsatta förtroendet, för att afleda ensvaret från sig på andra? Man behöfver, för att besvera detta, blott erinra sig, att äfven de, som i satt sig att offentligen vara regeringens loftalare, likväl tydligen ådagalagt, att de skulle ansett som ett oråd att beledsaga berättelsen om Dpyssnämnde åtgärder med gen till folket ställda lojala uppmaningen: detta har ditt andra jag gjort; vi hoppas du af godt hjeria skrifver under, såsom vore det allt gjordt af dig sjelf! Skulle vidare dessa organer vågat säga: Vi hoppas, att du har ingenting emot att befallningen och verkställigheten rörande cina 11 kanonslupars slopning blifvit förklszrad som ett lätt ursäktadt misstag, eburu hvarken den, som gifvit befallningen, eller dea som undfått henne, velat erkänva att de misstagit sig; att du ger en förtroendepost inom flottan åt den sjöofficer, som på Jutska kusten reste em minnesvård af svenska vapnens glans och svenska slöjders ansy och med en liten stjerva i sinom tid tänker på premierlöjtnanien, som slet så ondt med ångfartyget Gottland, mer deremot allceles icke påtänker eftertalet om den köl, som af en annan premierlöjtnact qvarlemnades vid Malmö; att än genom en förbättrad dekoration yttrar KEN oo Aa -MNte ET ä Le