Aftonbladet – 8 februari 1838, sida 2

ölet IRURS:5t a Taina -— aLACIeS ICKE Stlallde oss rädda, utan togo sakan för hvad den var, ett enfaldigt sladder; men ni förstår väl ock, att det är vida betinkligare, när en person, en hel karl, en riktig Schweitzare kommit hit, lifs I.fvande, och kanske bar i sionet att kyl!bytera hela landet med lagar och allt: låt oss derfore förvisa bonom fån hufvudstaden inom ljugufyra timmar, och sedsn hals öfver hufvud ur hela riket! För all del, se här är bläck och papper, skrif under! Skulle det väl afvika från opinionen, om vi från en äkta Svensk mans mun :änka ess följande svar: min vän, jag bar mistat Estland, Liffland och Curland, Kerslen och Kexholms lin m. m.; Pomern är så till sägande bortsåldt och Ficland så till sägande bortbytt; jag har ett par gånger haft Dansken i landet och Ryssen också; icke dess mindr: känner jag hos mig en viss tryggbet, en viss: önskan att mist hemland må anses tryggt och sakert, hvadan jag är alldeles oskieklig att fatta hvad en sådan der främling och riktig Schwr-itzare dermed skulle vilja företaga sig, och alldeles ieke känner mig böjd att, liksom en hysterisk dam, hålla utkik efter hvarje litet kräk, som kunde aff:.eiera något af mina fem sinven. Dessutom hyser jag stor vördnad: för gastvänskapen och för de lagar jag stiftat i mitt eget hus, och som jag fordrar att främlingen skall ställa sig dessa lagar till efterrättelse, så är det äfven min vilja, att han skall njuta deras skydd; har något af mitt husfolk brutit deremot, så kan ni vara öfvertygad, att det ej skett med mitt bifall. Låt derföre denne främling, liksom många andre af mindre god frejd, resa och skåda sig omkring bäst honem lyster; bryter han mot lagarne, så finnas domare och exekutörer. Ursäkta mig, jag vil!e gerna, efter jag ser att det skulle göra er ett nöje, men jog kam verkligen denna gång icke skrifva under ). Mot den periodiska pressen hear regeringen förlidet år vidtagit flera åtgärder, än under något ir tillförenve. En aktiou för införande i det Sjatte Aftonbladet af en öfversättning ur en utlämdsk tidning, om utländsk politik, af så föga vådlig beskaffenhet, att den utländska maktens nunister fann sig föranlåten förklara, det hin icke hade yrket på åtalet; vidare en aktion för ber ttelsen rörande ryktet om försäljning af brukbara kanoner, hvarvid aktor ej kunde bevisa, att försäljningen skett i behörig erdring; en tredje för det berättelsen om berättelsen blifvit i en annan tidning införd; en fjerde för det man framställt frågor angående rätta förståndet afen Kgl. författuing; en ferate för det man begått ett genast rättadt misstag om den person, som var juridiskt ansvarig för försummelsen af en offentlig angelägenhet; em sjette för det man beskrifvit några så benämnda turkiska officerares oanständige uppförande i en småstad, och, om vi ej missminna oss, en sjunde för det man cm det bekanta tilltaget, att ändra ett af Konungen till tryckning uch efterletned anbefalldt reglemente, begagnat den liknelsen, att cen tilltagsna inskrifvit sina egoa meningar öfver sin Kobungs namn; ja, vi vilja till och med erinra oss, att en åttonde, för besynnerliga meningai ilosofien i Wisbybladet, äfven tillhör årot 1837 och blifvit utförd för rege:ingens räkning. Härtill komma vidare vid pass ett balft tjog indragningar, af anledningar, som, till redaktörernas rättelse för framtiden, hemligbållas. Och mot hvem hafva dessa aktionar och indragninsar varit riktade, om icke mot dem, som förvara yttranderättens frihet, och följa och granka regeringens handlingar. Eller har regerinsu någonsia visat en sur min mot de tidninsar, som genom sitt krassa och vedervärdisa smicker eller sin advokatyr för godtycket ångt mer skadat henne i opinionen, och sem on sluiligen söker inför nationen desavouera? Ivad tänker väl folket om alla dessa regerinsens åtgärder, folket, som vet att yttranderätten r dess tillhörighet, och utan hvilken intet säert värn finnes met en styrelses förtryck; som et, att indragnimgsgodtycket genom en grundsgsstridig handling tillkemmit och att ju-yerne il tvåtredjedelar väljas af den offentliga magen; som sett, att de åtalade artiklarne, de med nsvar belagda så väl som de friade, ej kunnat ) Att Schweitzaren Scherer verkligen fällt såd:pa yttranden, har ingen velat intyga ; han har