Aftonbladet – 3 februari 1838, sida 2

stiga från den storhet, som tror oss böra nöjas med quisquilier , blott de komma från Aonom. Hr G. har icke försmått att i sin samling aftrycka stumpar , som stått att läsa i våra tidningar , f. ex. Roman-ämne (pag. 33). En mäuvgd af de samlade underrättelserna är numeia ings4 nyheter för läsaren , ehuru de voro det för Hr G., då han först antecknade dem, t. ex. Enochs Bok och tlera dylika. Några äro mindre allmänt kända och således iniressantare , t. ex. Tempora mutantur, eller framställningen af franska aristokratiens öfvermod mot de andra stånden år 1614. Härvid, likasom i ett par andra af de historiska uppsattserna , måste man lemna allt loford åt den arligbet , hvarmed Hr. G, berättar tilldragelser , som bestämdt kullslå det politiska system , hvartill han bekänner sig , eller åtminstone har bekänt sig. Vi halva förr en gång erkänt denna vackra egenskap hes Hr G. Till slut i Blå Boken förekomma ett par uppsatser i afseende på de vigtigaste punkterna i Englands inore politik för ögonblicket. De förete ingelunda någon högre blick , någon koncentrerad öfversigt, såsom man ägt skal att vänta af en historicus ex professo , utan blott excerpter ur åtskilliga engelska och skotska tidningsartiklar öfver ämnet, inuehållaude saker, som den tidningsläsande publiken i allmänhet käncver. Också har det förefellit oss så, som om uppsatserne varit gjorda för en tidning eller tidskrift. Deras tom och uppställning, deras korthet och för det öfriga innehållet främmande karakter synes förråda, stt de varit ämnade till något dylikt bruk. Hvad skulle det annars interessera en man, som bör besitta omne: scibile i historien, att anteckna sådana saker, som för honom måste vara abc? och, framförallt, bur skulle han vilja meddela allmänheten anteckniugar, dsm man finner i hundradetals jurnal-artiklar, både klarare och mera genialiskt framställda? — Annars är det roligt nog alt se, om ej koryfea, åtminstone magnus hospes et patronus för cen skola, som i synnerhet förebrår sine motståndare kunskapers hemtande blott ur juraal-artiklar, sjelf just uppduka för allmänheten en måltid, bestående af ingenting annat än ragout på tidnings-artiklar. Vi beklaga Hr G., att han trycker sma skrifter på sådant alstånd, att han icke kan besörja korrekturet. — Atskilliga af citaterna likna lika mycket chinesiska som engelska; och vi älska åtminstone att tro, det ett par misstag äro tryckfel. OT. ex. Ebenezer Elliet har icke sknfvit etm poem, ihe Cornlaw RBhymes,; uan det är en samling af mänga poemer under den titeln, såsom genast synes af pluralformen i ordet Rhymes,. — Annat än tryckfel kan det väl ej vara, att en tredjedel af Englends befolkning är sysselsatt med manuakturer af utländska materialier eller ämnade för utländsk införsel Vi hafva visserligen sällan seu en förfartare så liknöjd för uttryckens egentlighet, eller så litet rädd för skrikande sppositioner af ord, som Ir G.; men här synes oss dock tryckfel bafva förelupit. Sist få vi anmärka, att vi säkert icke kommit att nämna boken för dess egen skull; detär blott författarens namn, som väckt vår uppmärksamhet derpå. Sällan har allmänheten fått så litet af en sådan författare.