Aftonbladet – 2 februari 1838, sida 3

Jka varaktigt byggda broar öfver bergst-ömsar På ett och annat ställe upptäcker man i dess bryggor försök till hvalf med slutsten; men van ligen besiå de af stevhällar (arkitraver), hbvilan ide på två eller flera pelare af samma grofva di ;mensioner och varakuga amne. Dessa byggna jder föreie i hvarje afseende en egen, gigantisk i svillrik karakter. — I Mexico finuvas :ydligs ispår af två grenar af hierog!yf-språkei, både j gande en märklig frändskep med det Egyptiska, men dock skilda dernfrån gemom helt och hållet Amerikanska egenohi:ter. De omisskänneliga likheterne göra troligt, att desisa Tultekaner varit en gren at den Syriska eller Kai naanitiska stem, skiiftens Anakim, Egyptens herdei tonungar, Örekernes Cycloper eller Titsner, (en I stam, som i flera tolks första och healft febelaktiga hifder visat sig såsom Jättar o. s. v,. Detta vinner styrka af en tradition, som Mexicanerne, vid den j Spanska eröfringsepoken, hade om en stem ar gigantiska byggmåästare, dem de betraktade sisom upphofsmän till de mest förvånande af sina förn ysgnader — en tradition fullkomligt öfverensstämmanda med den, som Hesiodus anteknade i tionde århundradet före kristna tidräkningen, om upphofsminnen itill de åldsta minnesmärken af Grekisk byggnsdskont. j Omöjligt är nu att säga, huru denna folxstam kommit till Amerika, och huru den blilvit slutiizen ku vad genom en öfversvämning af barbariska horder I från norr (likasom Rom). Mexicsnerne hade en sorts iskrifven historia; cch den ger anledning att tro, att denna öfversvämnirg skett sex århundraden före Cor1e2s eröfring, d. v. 8. omkring nionde årbundradet. I den urgamla staden Palenque (Amerikas Palmy78) finnas bildhuggerier, som kunna tves för äkta I porträtter. Fysiognomierna äro olika hvarje ef de menniskostammar, hvarom rågra fornlemningar eller atbildningar ge oss begrepp. Den bakåt lutande pannar, den obetydliga ansigtsvinkelen, den koniska hutvudformen skulle, enligt vanliga kraniologisk. reglor, utvisa nära brist på förnuft, om man ej i samma monumenter, der kraniologiens grund-data synas vittna för denna mening, såge spår af ett migtigt, civiliseradt och upplyst folk. Andra fysiogsuvmiska ogenheter, ej mindre besynuerliga än den ringa vinkelen, urmärka detta ovanliga folks arsigtsbildning. Näsan är bred, lång och framstående till en grad, som gränsar till det vanrskapliga, då den sättes i jemförelse med den Jåga pannan. Ansigislinien (profilen) tillbakadrages på s-mma besynnerliga sätt ifrån näsans bas till hakan. MNedra ansigtsdeler.s linia afbrytes dessutom genom ett fult framstående sf nedra läppen. Vissa bilder finnas imedlertid, som förete ansigten, mindre stötande för det Europeiska begreppet om skönhet. I klädedrägten finnas vissa frappanta likheter med den Egyptiska, men också lika frappanta olikheter. (Slutet följer.) TENN