Aftonbladet – 22 januari 1838, sida 2

om, då Jag for tilltalet icke egdöo eller KEu:cde tulägabringa någon kraft, som kunde föra tartyget af rund, hvarje lättning hade varit att försvåra räddningsarbetet, om dertill nödige medel sedermera kun1at erhållas; hvadan jag äfven befallde att icke ens släppa vattnet ur ångpannorne. Aumärkningen att med spiror, rår, c. sätta af från grund, anser jag mig ej behöiva besvara. Det oerhörda att vilja på detta sätt staka ett ångfartyg ned en machin at 100 hästars kratt utaf grund mot ev bränning, sådan som den oftanämnde, skall säkerligen af hvarenda sjöman inses. Hvad rörer den ef såväl Kommitterade som Krigsfiskaleu anmärkta utpurrningen under bergningstiden, snser j:g mig bäst kunna med ett utdrag ur loggboken deusemma besvara, Der finnes nemligen antecknadt, att utpurrningen skedde: 11 dagar kl. 1f2 7 f. m. 2 dito kl. 6 dito. 1 dito kl. 1:2 6 dito. 11 dito kl. 5 dito 7 dito kl. 1f2 5 dito. 4 uio kl. 4 dito. 1 dito kl. 1f2 4 dito. 37 dagar, elter hela den tid arbetet fortgick. Då med detta förhållande sammanställes den ganska ofta utilvoggbeken gjorda anmärkning, att svår sjö hindrat arbetet, samt att detta, då det kunde verkställas, ver i högsta grad fatigerande, hvilket ibland annat bevisas at Macuvinist-oflicerens uppgift, att folket till medjan i vattnet måste arbeta, så synes förklaringen till dessa elfva degars sena utpurrning vara lika naturlig, som jag förmodar, att denna anmärkning icke kan finnas bevisande någon försummelse vid räddningsarbstets verkställande. Slutligen kan jag ej underlåta, att med afseende på de så ofta uti Krigsfiskalens utlåtande förekommande förebråelser för mförsummelse och vårdslöshet i utöfningen af min tjenst, såsom chef på Oo . . N ångtartyget Odin, äfvensom de med afseende på strandningstillfället framkastade insinuationer om briIstande rådighet och kraft, tå så väl i allmänhet hänvisa till hvad undersöknings-protokollen med afseende härå utvisa, som ock här anföra ett utdrag af det vittnesmål, som af Hr Kaptenen och Riddaren Loven inför KrigsRätten eflades, så lydande: — — — — att aftonen före strandningen PremierLöjtnanten Ehnemarck varit uppe i fockvanten, efter nedstigandet hvarifrån han nämnt till vittnet, det Iyhan hvarken sett, eller väntat, få sigte på Bovberg inpå Jutland. — — — — Träffades fartyget någonnsin utan befäl å däck? Svar: Aldrig, med tilvlägg af vittnet, att hvad disciplinen anginge, så havde den varit sådan, som man någonsin kunnat vänInta på ett örlogsfartyg, och hade vittnet väl beunvdrat PremierLojmanten Ehnemarcks lugna och allpvarsamma förhållande under hela resan, men isynnerhet vid strandningstillfället, då haus befallningar gifvits med lika rådighet och urskiljning som förut, nutan häftighet och återtagning, hvilket eljest vanliIgen inträffade vid svåra händelser, der det isynnerinhet käones efter, om någon disciplin finnes, och då vittnet funnit eljest duglige personer förlora all ifattning. sedan jag nu med en vidlyftighet, hvartill j:g blifvit föranlåten af det sätt, hvarpå Krigsfiskalen anI fört sina anklagelsor, och för att icke lemna någon af dem obemärkt, tror mig hafva ådagalagt så väl grundlösheten af dessa anklagelser, som ock skälen Hör mitt handlingssätt, torde äfven mig tillåtas, att summariskt få framställa, hvad jag på detta sätt anser mig hafva till bevis bringat emot dessa af Krigsfiskalen mot mig anförda så kallade facta: Att ångfartyget Odins loggbok icke innehåller någon så beskaffad ofullständighet, eller obehörigt attestatum, som kan betaga dess rätt till vitsord. Att det af mig företedda extrakt af mina förda sjoräkningar (icke som Krigsfiskalen kallar det: extrakt ur. loggboken), måste, såsom af mig inför KrigsRätten erkändt, äga all den autoritet och följaktligen allt vitsord, ett dylikt dokument kan tillkomma. Att resultatet af sjöräkningarne blifvit vid middagstiderna kl. 12 i loggboken infördt, bestämmande ändamalet med räkningen eller skeppets latstua och longitud; men att den formaliteten att ätven i rapporten intöra Generalkurs, Distans, Differens i lat. och long. blifvit, i anseende till den korta tid, fartyget hade att passera i Öppen sjö, såsom ej af vigt, utelemnad. Att strömsättning, afdrift och sjökastning icke blifvit beräknade, emedan da bevisligen icke ägt rum, hvadan ock under sådane törhållanden den kurs, jag begagnat, bordt, såsom firr Kommitterade yttrat, leda till fartygets säkerhet och resans ändamål Att lodningen med Erickssonska patent-lodet icke blifvit begagnad förr än jemförelser med vanligt djuplod verkställts, hvilka, då de bevittnade metodens tillförlitlighet, gåfvo mig all skälig anledning att begagna denna för sitt ändamål så lämpliga inrättning, hvars ide hvilar på en med praktisk visshet bestärnbar grund; samt att, då jag icke ägde ringaste anledning att misstänka besticket, det ej heller fanns skäl att utan ändamål förlänga resan med att taga Iodningar på bankar, hvilka endast till bestickets rättelse af sjöf-rande behöfva sökas. Att !oggningarre verkställts på ett sätt, som å alla glartyg är brukligt, och som innebär åtminstone ilika säkra grun liga loggen. der för sin beräkning, som den vanAtt således på grund af dessa förhållanden nåi SN . om sot fel i fartygets räkning icke uppkommit, hvilket varit vållande till strandunin -. . TT OR 1 a