Aftonbladet – 22 januari 1838, sida 2

mot botalning. I REMIERLÖJTNANTEN EHNEMARKS FOR. KLARING PÅ KRIGS-FISKALS-EMBETETS SLUTPÅSTAENDE, ANGÅENDE ÅNGFARTYGET ODINS FÖROLYCKANDE. (Slut fr. Lördagsbl.) 9:0 Förhållanderne efter strandningen eller fartygs, besatinings och effekters bergning. Krigsfiskalen förmäler, att undersökningarne icke emna ledning för omdömet huruvida, efter det far-yget stött ja grund, några åtgärder återstått för ess räddning. Med antagande att lindrigt bör be,dömas, em i denna svåra belägenhet mindre rådighet och kraft företett sig, eriuras likväl Krigsiszalen att med vinden N.V. eller tvers på land och bränningar öfverallt utom på babords bog, den af mig vidtagna åtgärden act sätta m:chinen i gång förötver och dikt anhala store skot, snarare varit att tvinga fartyget på grund, än att föra det derifrån; att fastan båtarne varit för små att utföra svåra ankaret, ds likväl till utförande af varp bordt användas; att skott ur kanonerne ej blifrit lossade eller lanterna hissad; att med bommar, spiror och rår man ej försökt att sätta af grund, att man ej genom masternes kapande eller på annat satt sökt latta fartyget. Slutligen instämmer Krigshskalen i Kommi.terades anförde anmärkning, aå lydande. att för bergningsarbetot denna årstid besättningen icke utpurrats iörr än kl. half 7? f. m., hvilket Kommitterade likvål ansett heldre böra tiliskrifras loggbokens ofuliståndirhet att uppgitva arbotshindren, an att någ mn uraktiåtenhet i ar :etets fortgeng då väderleken det tiliåtit, verkeii gen blitvit bogången Alla de försök till fartygets räddning, hvilka jag ansåg mig kunna fö etsga, äro inför Krigsiätten angiine och uti protokollerne upptagne, likasom de förhållacden med afseende på fartygets läge, brämningens disektiou och styrka, hvilka tjena till att bedöma den ställning, hvaruti fartyget efter strandningen sig betann. Ett fullkomligt tillfälle är, såsom mig synes, derigenom beredt hvar och en att på dessa takta bygga sitt omdöme, om hvad som kunde återstå att gora. Anledningen till Krigsfiskalens anmärkning j detta f.ll skulle derföre synas mig oförklarlig, om jag ej tydligen trott mig finna et: sammanhang emellan denna och den straxt derpå följande, har ofvan citerade strofen uti Krigsfiskalens utlåtande, der han under täckelset af mediidande ötver den svå:a belägen heten, i rak strid med de athörde vittnenas sammanstämmar de intygande, insixuerar möjligheten af bristande rådighet och kraft hos mig vid detta tillfälie. Det är denna begärelse att antingen i bestämd motsats mot loggbokens och undersökningarnes vittnesbörd, eller då dessa intet upplysa, på eget bevåg framxsasta förutsättningar, hvilka kunna gifva sken af brottslighet åt mitt hacdlingssärt, som Krigsfiskalen vid dessa och så många andra i dess utlåtande fallda omdömen, så tydligt ådagalägger. Att förläna denna min förklaring ge:om ett upprepande af de mått och steg, hvilka till fartygets räkning vidtogos, cch som uti protokollerne finnas intörde, anser jag så mycket mera öfve.flödigt som båie det omdöme af erfarne och s.kkunnige vid strandningsstället boende personer, hvilket med fseende vå möjligheten att rädda fartyget skriftligen uppfattadt, är l:gdt fö: Herr Krigsfiskalons ögon, och Herrar Kommitterades tanka, på grund af de lemnede upplysningarne, öfverensstämmende med, såsom jag tror, hvarje sakkunnigs bedömande, visar, att i detta fall intet blilvit uraktlåtet. Som dock Krigsfiskalen funnit sig befogsd att dels göra några eriuringam mot, hvad som blifvit gjord:, samt dels xröreslayit sådane räddrings-mesyrer, som väl kumnat vidtagas, fastän i min tanka utan ändamål, ätvensom sådane, hvilka omöjligen kunnat verkställas, så torde jag härå böra ingå i svaromål. Det är af alla derom tillfrågada vittnen intygadt, att fartyget, kurt efter det stött, skrutsdes at sjör längs lind, med styrbords sidan mot landet och för. stäfven vänd något utåt derifrån. Såsom en följd derst var det ock naturligt, hvarföre di någon öpp ning emellan bränningarne existerade, den kurda upptäckas på babords bog, Med detta förhållande är det e; mindre synbart, hvartöre, om machinens krift kunde hjelpa fartyget af grund, den måste sättas i pang törotver, eiler i den direktion, hvarest någon anledning fanns att komma flott, För att i härdelse detta lyckades, ega en kraft, hvilken, intill dess roret kun: de verka (hvilket man vet icke kan inträffa innar fartyget orhållit någon fart) förmådde att wvinga för. skeppet utåt eler upp mot vinden, fanns ej något ; min tanka lämpligare än att tillsätta storseglet, på sätt jag gjorde. Jag anbefellde det ock i samma Ögonblick machinen sattes i gäng helst genom vindens verkan på seglet någon skrotning a: fartygets skrot i senden skulle kunnat uppkomma, hvari,enom machikreft alt arbeta det utaf. skulle lut J:g kan t ense d-ta vo fe te