Aftonbladet – 12 januari 1838, sida 3

vev BT AR VIRA BES ER Pp MIA ranterne också böra vara rätt belåtne. -KONSTEN ATT GÖRA SISKON-KORF OCH . VÅLLENA STYRA RIKET. , Ett franskt hlad, för några år sedan, innehåller följande: Den näst siste konungen i Spanien, Casl IV, hade en broder, Don Antonio, som exellerade i konsten att göra siskonkorf Denna talent var drifven till sådan höjd, att I Carl blef afundsjuk och utbad sig några lektioner. En paviljong uppfördes derföre i en enslig del af parken vid Aravjuez, försedd med alla redskap, som erfordrades till kött.ts hack ning ech kokning, till korfvens bereduving och I till förfärdigande af korfven, hvilken var ämnad att pryda det kongliga bordet. I denna enoslighet och klädd som en kökspojke, ansträngde sig Carl IV att förtjena sin broders beröm och alla korfälskares bifall. Han valde ingredienserna, afmätte mängdea at hvardera och blandade dem med ett allvar likt Newtons, då han höll på att losa ett problem. När verket var fullbordadt, bjöd han första biten åt broderns upplysta och oförderfvade matsmältning. ienne fällde sitt omdöme, och på grund af detta förklarades korfven värdig eller icke värdig att framträda inför allmänheten. Det fordrad:s att underkasta sig många pröfningar och en tråkig och ofta upprepad manipulation , innan fullkomlighet kunde nås, för att trotsa de finaste och foörsöktaste gomar bland hofmännen. Imedlertid då den kongliga korfven första gången upp rädde, fräsande och doftande, hel sades ban med en störtskur af loford, en salva af bravo, så att sjelfva etiketttens allvar fullkomligt glömdes. En spefågel hviskade sin granne i örat, att om Carl IV skulle kanomseras, borde han blifva kockarnas skyddshelgon. Sedermera förlupo få måltider, hvarvid icke några i paviljongen tillverkade siskonkorfvar serverades; och de bl:fvo snart ,les mås å la mode,. Ena dag fick konungem det infallet att tala illa om sin korf; gästern2 sågo förbluffade på hvar:ndra och bådo om förlåtelse, att de icke kunde instamma i Hans Maj:ts omdöme. Men en ung, just från landet kommen och för första gången till bordet beald hertig, som icke var underkunnig om sm höga värds kökskonst, fann tillfället vara förträffligt att göra sin kur, och, uten att svälja sin munvsbit, sade han: njag vågar instämma i E. M:s tanka.n —,Hvad ville ni göra den oskickliga kocken? frågade kungen, — Jag skulle kora bort honom., — Ske ock så!, sade Hans Maj:t, steg upp och gick sina ;färde. Gästerne stego genast upp från bordet och beto sig i läpparne, undantagande den unge Hertigen, hvilken, förvånad och fastnaglad vid sin stol, sökte förklara den besynnerliga händelsen. Kungen återkom snart, med hvit jacka och en bomullsmössa på hufvudet och en stor knif hängande vid sidan. Han tilltalade då Hertigen sålunda: Hr Hertig, ni som är så ömsint, vill ni våra god och bedja H. M. om nåd för mig?, Den unge mannen foll på sina knän och bad om nåd. Carl, som var beskedlig, skrattade hjertligt åt narriet och, i stället för förebiåelser, bad honom stiga upp och ålade honom att, såsom straff, emellanåt besöka honom i hans kök. Hertigen var icke sen att efterkomma bjudningen; och det blef snart kändt, att han var konungens hemligaste köksråd. Detta Carl IV:s infall urartade snart till en monomani; han glömde statssaker; drottningen regerade Spanien och tog råd af sina favoriter. Konungen kände framgent intet annat kabinett in paviljongen, inga andra ministrar än den unse hertigen och nägra underordnade kockspojsar, hvilka i denna ställning motsågo uppränvingen till en lysande lycka. Ändtligen begyne flere, till och med drottningen, att söka få 2arl från denna låga och löjliga passion; men an invände, att han ännu icke hunnit det mäterskap, den fulländning och delikatess, som ut: närkte Don Antonios siskonkorf. Hvad som ndtligen botade monarken för den befängda passionen, var ett fruntimmers nyfikenhet. En ngelsk lady kom till Madrid och hörde talas mm kungens korfmakeri. Hon blef så angeläen att få se honom i hans hvita jacka och orkläde, att hon genom engelska ambassadören kaffade sig in i trädgården och till ett fönster