Aftonbladet – 8 november 1837, sida 2

Forskar man efter g unden för dessa mörka utsigter, så stöter mam som oftast på Capit. S:s filosofi. Om tiden funnit sig vid att bjuda våra grubblare på något vederqvickande, så hade de säkert låtit bli att förbräona henne till en askgrå hed, eller, för att tala tydligare, om tiden förmått sig att uppbära Hr A. och has skola, såsom nägot annat än reminiscenser af de tillfälliga paroxysmer, son en kritisk belägenhet hade rarakaliat hos Tyskarna: om den hade förmått sig att fira dem, att erkånva dem för snillen och hjeitar — då hade också ingen förbränningsceremoni ägt rum. Som sakerne nu stå, frukta vi, att dem, som är förbränd, förtorkad, tillintetgjord, är icke samtiden, utan Hr Professorn sjelf. Hans Sverge går under kan öfversättas med. Theosefien och fosforismen gå under.