len 6 Oct. 1834 förklarat, att just slika tillsångar erfordrades, till ett hastigare inlösande af hiksgäldskontorets skuldförbindelser ller till fond för anvisade kreditiv. Om Statstidningen behagar besvara hufvud frågan, som framkallat denna artikel, torde den med detsamma upplysa, huruvida statsv: rkets beh Ina tillgångar, som t. ex. vid 1833 års slut skyldra med 4,675,845 R:dr 9 sk., hufvudsakligen bestå uti annat ön bestridde. men ej redovisade utgifter; wnetacn de kronounpbörd , som dels ej Kan di sponeras förr än påföljande året, dets utsor restantier. vid räkenskapsirets slut, propricoch andra balansposter m. m. d. ej dispouibel valata, eller med audra ort, ti gin 382 0 0 gar af samma natur, som paradera :e 1 1830 å ens riksdag för en behillniug af 5 ini lioner, ända till dess alla anslag voro bevilja e, och det visade sig, att med tillsangarne cj stod battre till, än att allv öfverskott för fötjande åren maste tillgripas och f-linaden slutligen sökas uti Riksgäldskontorets up slu ningsförmasa utan aterbetalnings-skyldighet annorlunda äncfter egetvälbehag,som ocksa begagoades med den framgång, att näst derefier sammanträd :e ständer funno Riksgulds-kontoret r jen skuld af öfver 2 millioner, utan fond ens till ränta, än mindre till amortusscment, I Slutligen torde Statstidningen förtjona en menjtion honorable för sitt sätt att subtrahera, öfver hvilken egenskap den utlåtit sig 1 ett svar i N:o 227, så mycket mer, som Statstidningen i samma svar ej räknat battre, än alt dena förklarat, att då af den anvisade extra statsbri tsumman för år 1835, 570,000 R:dr, ej åtgått mera ån 234,281 R:dr, återstoden skulle med 415,719 Kk:dr tu! RBiksgäldskontoret återlefvereras. Eter vanlig räkning lärer på sådant sätt 100.900 B:dr å ena sidan vinnas och å den andra forloras. I —