Aftonbladet – 28 september 1837, sida 2

Barns bortröfvande och försäljning it Indien.) Ingenting är vanligare i Indien, än att sälja I och köpa barn. Elände och hunger äro dej förnämsta orsakerna till detta slags handel. Ofta hafva hela familjer intet annat att lefva af, än denna bedröfhga tillgång. Priset är imedlertid i vissa omständigheter, och isynnerhet i tider af hungersnöd, ingenting mindre an högt. I år 1833, då en svår missväxt härjade i Indien, fick denna näringsgren isynnerhet stor utvidgning, och medelpriset på ett barn var en-: dast 6 Seerser (10 ) säd. Det sålunda sålda barnet röner, då det inkommer i ett välmående bus, vanligtvis de öm-! maste omsorger; det får lära engelska, räkna ) och rida, och lefver tillsammans med familjeris barn. Ingenting sparas för att fästa det genom erkänslans band vid dess nya slägt, och om det, vid mognare ålder, visar sig värdigt den vård, man tagit om detsamma, får det icke sällan del