Aftonbladet – 24 juli 1837, sida 2

Meng TULL SLUUIL ploner EIA AVN AM VR sigill inunder, befullmäktigande Hr Hartmans-: do ff att företaga en inspektionsresa i Norrland, l hvarunder han borde om dess läroverk : kännedom, — i kraft häraf anser jag mig berä tigad att vid detta besök vidtaga den åtgärd, jag för mitt ändamåls vinnande finner lämphgt. ji Hvaba? Aha? — hafva då lektorerna bugat sig, är det så till förståendes, att detta förhör icke i! är som examen anniversarium att anse (detta uttryck är just det som biskop Franzen i sn! ! örklaring låter dem hafva begagnat) se det för1 ändrar saken, . . . ja, se i sådant fall hafva ! vi gudbevars ingenting att invända! Om Hr Statssekreteraren verkligen försakrar oss att det s är en examen extra anuiversarium, ack, var då I så obligeant, Hr Kongl. Hofpredikant Norden4 son, och svg upp i var katheder! sea J Hela verlden inser otvunget med hvilken ogemen rätt man här fästat så mycket afseende ! på bokstafven, och hvilken vigtig, grundlig och 4 påtagligen riktig distinktion ligger 1 detta anI niversarium och ?extra anniversarium, äfven I om vid första påseendet skulle tyckas, att det egentligen var examen som examen, så mycket 6 mer, som, så vidt man vet, ingen ytterligare j examen, den der da skulle vara den anniverI sära. blifvit anställd efter det riksskolmästerliga besöket. Måhända skulle någon wilja invända, att då skollagen icke uttryckligen har något att forkunna om en dylik extra anniversär-examen, det med meningen af samma lag synes mera öfverensstämmande, att Hr Statssekreteraren verks hgen icktillkommer någon rättighet till detta 1 slags examens anställande, om ock ett eller annat läroverk kunnat eller kan vara nog förekommande och benäget att på grund af bokstafren ? meddela en sådan, samt att ett af lärarne lem: radt prejudikat i detta afseende nu skulle kun: na hafva till följd, av Hr Hartmansdorff, med ett dylikt Kungabref på fickan, skulle, bäst som det är, företaga sig att vid ett närmare liroverk, posito Stockholms gymnasium, utlysa små examina hvar eller hvarannan vecka, samt dervid : med egen riksskolmästerlig haud föra färlan och : krita ner svarta taflorna med geografiska fantasier. Vi hafva härpå endast ett att svara, nem ligen att vi icke inse hvad för tadelvärdt egent: ligen skulle ligga i ett sådant evigt examineranrande ifrån högre ort; det ar tvertom vår öf:vertygelse, att undervisningen skulle hafva en alldeles utomo:dentlig fördel af en dylik omedelbar ledning utaf en man, om hvars redighet toch bestamdhet i sättet att examinera, Biskop Franzen i sin berättelse förmäler, att alla vant ense, samt hvars method att forhöra, i synnerhet i geografi, fått af samma biskop det vackra videtur att vara lämpadt efter det ändamål, som vid undervisningen i denna kunskapsgren hufvudsakligen bor åsyftas, nemligen att de ungas inbillnivg öfvas att följa en karta, som de gjort sig i sitt hufvud. Angående det enfaldiga pratet om Herr vona H:s fr: ägor just i det studium, vi nyss nämnt, upplyser biskop Franzens förklaring tillika, att tal aldrig varit å bane rörande godsen och herresätena vid Göthba kanal , utan blott om de landskap, genom hvilka den löper, de städer, som ligga i dess närhet, o. s. v. Vi äro långt ifrån att hysa ringaste tvifvel om sanningen al hvad flr biskopen försäkrat; men vi kunva icke underlåta förklara, att denna hans försäkran om; licke minskat, åtminstone icke okat den tanka! vi hysa om Hr Hartmansdorffs utmärkta åsigter och egenskaper, Ty, hvad man än ma halva väsnats om olämpligheten och småakvgheten i detta slags frågor, hafva vi tvertom ansett just häri I igga uppenbarad hemligheten af det utomor,dentliga och förträfliga i en riksöfverskolmästares. jundervisningssystem, sådant IIr H. önskar det i in-; fördt i våra skolor och gymnasier. Det är nemligen ! en tendens att lämpa det abstrakta studiet ute; slutande till det allmänna lifvets och hvardag;lighetens, så vidt vi förstå, sannaste och vigti-) I gaste iutressen, samt att sålunda göra allt stu-; idium ytterst lefvande och fruktbärande. Ur! Idenna synpunkt betraktad, kunna vi icke nog ; b eundra ändamålsenligheten och princip: iktigheten aft. ex. den fråga, som en ganska trovärdig penna försäkrat oss hafva blifvit af Herr von ; IH. vid ifrågavarande tillfälle framställd, hvariföre Halmstad egentligen vore märkvärdigt, om ! jdet ock synes förlåtligt nog, att en pilt så längt! :upp 1 norden icke hade reda på Halmstadlaxens ; vigt för rikemans bord i mera lyckliga och sydIliga provinser; samma beundran måste vi egnaj len annan fråga, den vi äfven bestämdt veta blifi I