Aftonbladet – 20 juli 1837, sida 2

brå de krimgstaende deras förundran öfver naägot så obetydligt som en sotarpojkes fall. Vi taga oss friheten att i dag meddela ansvarige redaktörens i går till Kämnersrätten ingifna svar å aktors anmärkningsmemorial i åtalet rörande regeringens förordning om korrektionisters uttagande till handelssjöfart. Dettalsvar innehåller visserligen en obetydlig del af det, som mot aktors memorial vore att erinra; men utan tvifvel skall allmänheten icke med liknöjdhet betrakta utgången af en anklagelse, som, derest den lyekas, och någon konseqvens följde af framgången, snart skulle stänga vagen för all relation om och alla reflexioner öfver en Kongl. förerdning. En sådan framgång vore ock det största framsteg despotismen någonsin tagit. Till Stockholms Stads Högtärade KämnersRätt! Återställande aktors, Hr Advokatfiskalen Fredholms, anmärkningsmemorial i åtalet mot N:o 141 af Sjette Aftonbladet, får jag å detta memonial afgifva följande svar. Först fäster jag vördsamt demstolens uppmärksamhet på det ovårdade, det hejdlösa i aktors skrifsätt, på detta öfverflöd af förnärmande uttryck och lösa beskyllningar, som utmärka aktors närvarande memorial bland alla dem, hvilka från offentliga åklagaremakten någon tid utgatt, sedan begreppen om återhåll och anstandighet inför domaren fatt insteg i allmänna tänkesättet. Jag gör denna anmärkning, ej för att gå högtärade Rättens omdöme i förväg, ty detta omdöme senterar mig förutan hvad domstolens värdighet kräfver och hvad den tål, än mindre för att yrka något ansvar för aktors skrifsätt, ty det är icke jag, det är memorialet: författare, som af detta skrifsätt möjligen kar lida, utan blott för att uppfylla försvarets först: fordran, att framkalla en noggran pröfning a anklagelsens trovärdighet. Det skulle väl tyckas, att en anklagelse, byggd på en tryckt ocl tillgänglig handling, ej vore serdeles egnad at vilseföra omdömet; men mången blir öfverraskad der faran synes aldraringast, och det jus! af den orsak, att han der aldraminst väntade henne. Detta, fruktar jag, kan äfven träfta de blifvande edsgärdsmännen, i detta mål, derest de skulle antaga aktors uppgifter såson fullt tillförlitliga, och läsa det fyra ark långa memorialet med den förutsättning, att den, son åtalar på justitie-kanslers-embetets vägnar, icke rimligen kunnat såsom fakta anföra annat är hvad som är fullkomligt sant och tillförlitligt. Att denna förutsättning i närvarande fall missleder, skall inses, då man först läser den ifrågavarande Kongl. författningen ) och sedan den : Aftonbladet intagne åtalade artikela, af hvilker aktor i sitt mamorial blott citerar en enda felaktigt afskrifven mening, men hvaraf jag hai äran härhos bifoga ett fullständigt exemplar. En jemförelse af nyssnämnde tvänne handlingar med hvarandra och med aktors memorial, skall genast visa, att aktor ej allenast påbördat den ifrågavarande artikeln egenskaper, dem den icke äger, utan äfven dels åt den Kongl. förordningen gifvit en förklaring, den endast Konungen kan meddela, dels ock antagit såsom upphäfne författningar, de der ännu både på papperet och i tillämpningen äga fullständig kraf och verkan. Aktor påstår, att Aftonbladet sagt en osanning, då det uppgifvit, att Konungen förordnat att Svenska skeppare må utan omgång genast (detta ord har aktor uteslutit) uttaga korrektionistei och dem å utrikes ort ansvarslöst förafskeda, eeh aktor påstår, att Konungens bref (både till ordalydelsen och meningen) blott innehåller, att kof) Så lyder den i officiella bladet intagna författninsen: Under den 26 sistl. Maj, har Kongl. Maj:t, vid ofvervägande af hvad Styrelsen öfver Fängelserna och Arbetsinrättningarna i Riket i sammanhang med des: för år 1735 afgifna berättelse om fångvården m. m i underdånighet hemställt, funnit godt i Nåder förordna: att Kofferdi-Skeppare hvilka fara på utrikes Arter AAÄAK a ES