Aftonbladet – 20 juni 1837, sida 1

n, fästniog; tick vare den lyckliga orgsrisetiong t af vår ju 3) oo oDå man pimicner sig horu dessa medlar nm af Engelska Kovungafannljen, vi nyss röämnt — tlibragte sin ungdom, och hvad slags bildning de exhöllo, är det eu ärove oll glödje, at Frisessan Victorias uppfostran blifvit ledd efte; en helt anoan plans; att bennes kön bevarat henne fån minga förde fliga inh flytelser; att bon lirt sig anse folkets aktning och tillgifvenhet såsom,sin ära och sin säkejbet. 2 Det är visseligen ssvnt, stt vi ännu blont hafr va ett löfte. Men det ärredan mu en tillfreds. T siällelse veta, att godt frö blifvit utsåd:; det lemnar åtminstone crm sinöolikhet, att h: ar som uppsexer, skall böre frisk och veder qvickar.de S frukt. Hvad oss arg r, fasiän vi icke sätta ; fertresnde till furster, och to eit folks ivtresse n icke vara i säkert förvar utan hes folket N sjölt, så anse vi dock icke någon vishet Lgga dec, att söka ned-lå ech motverka den för hoppning, scm råder bland möngden af våra kandsmän: att kronans irflytende, då dem en dag kommer att baras af V etoria den Första, skill mera än någovsin förut anvines för att beforjdra naliore.s häxa, med åsidasättande af töråldrsde och fördsflga satsgrundsatser; att motverka uteslu sude avspråk a! individer, sekter och kaster; ast hed a dygd och b lona fortjenst; jatt lemna åt ett stort forks krafier och formöjgenhe: ter alt hvad de erfordia — frit fölt att röta sig på i En korrespondensartiket från London, i ett Tyskt blad, tekvar prinsessan Victorias och hennes moders, Habg ovan ef Kent, förhåln lande till Konung Wihelm och hans hof, samt partiernes stätvande stt hvart för sig viona inflytande hes den blifvarde Drottniogen. Det syces dock, som skulle Tories nästan hefva öfs vergifvit alit hopp, att häri lyckas. Åisinstone firade de icke prin:ess:rs födelsedag, bi arken med gästabud eller sdr:sser, s:som Whirs och jradikalerne. Vi meddela ur denua koriespondensartikel följande udrag: Fastän i goglsad mouarken icka representerer sin egen, utan den rådavde pöhtiska opinionen, så önskar dock hvarje politiskt parti, af mer än ett skäl, att Äona ett forfäste vid thronen, vore det också blot emedan Konungen: äger fritt utvämna till så många embeten med hög ravg och stora ickomsier; ett sådant fotfiste ger vissesl gea ingen öfvervigt, ty sedan flera är bibehålla sg Whigs wid statsrodret, astän nåra nog alla tofembeten äro i Toriess händer. Men besitning af en del är ävdock ellid något, och det fivnves ju så många menniskor, for he ilka boluft är lifslofi. Detta är orsaken, att även i England monarkens politiska åsigter sl dsees icke äro utan värde och inflyiande, och eu det pariet i staten, som blott är tolereradi, icke gyunadt, vid hofvet, till och med cm det politiskt herrskar, hka uppmärksamt som det personligt gynnade följer den presumtive th;onvarfvipgsrs sinnesrigioing, och att båda partiemme söka vinna honom för sig. Änou mera inveckladt och interessant visar sig detta sträfvande, arnu mera vaken är uppmärksamheen, ännu större spel ummet för intriger, i fall kronan ko:ocmer av i en framtid hvila på en Örottnings hufceud. Detta år nu härdelsen, och många omständigheter hefva icke Inet: bidragit ett göra de trådar rät synbara, som önska att länka prinsessans framtid. Hon vistss hos sin moder, Hertigincan af Kent, och denna furstinna håller sig icke bloit aflägsnad ifrån Konunsens hef, utan står äfven på Whig8s sida, livarföre dessa Boppss att fiona det stöd vid Prottning Victorias ibron, som felas dem vid Korung Wilhelms; då desemot Tories frukta, att med detta stöd förlora sit sista. I detta hinseerde -ommer allt an på Drottningens tillkommande omgifaing och hennes blifvande gemåls personligbet. I båda falen förestår rågonting af sörende: : omgifoogens Bosksffeohet måste ber stäm mas, så snart priusessen Vietoria efter fyllda 18 år bildar sin egen hosiat, och i sednare fallei kan Efien förhi ondet bliva bestämdt, så snart bon visar sig mera böjd stt följa pribsessan Charlottes, än den jung 6 ulis sa Elisabeths exempel. För några mi fasder sedan såg det ut som gemilen förr skule blilva utsedd, na omgifaivgen. Uoga prinsar af furste huset SachseaCoburg hade någon td uppehå lit sig i London, och såsom nära enfo:vanter varit mycket tillsamma.ss med prinsessan Victoria. Snart cei