Aftonbladet – 20 juni 1837, sida 1

lisdagar och Fredagar kl. O I. m. TDiligencehufvudkost: : et i Stockholm hålles öppe ch I vöknedagar, f, m. från kl 9 till 4, eft. m. ifrån 4 till AME TUE OSV AINA VANA RNA SL EKME AL S NANDEIIIA TRDETTEAT GEVR IFIINGELSKA THRONARFVINGEN, PRIN SESSAN VICTORKIA. Underrättelserna med gårdagsposten om Ko sj ungens i Englend betänkliga hslsotillstånd, oc aöjlgheten af ett snart regentombyte der il:n tet, gifva oss anledsing at närmace fista vår tåsares blickar på den unga plinsessa, som ä sd kallad att inisga tihronen efier honom. Det ä , an allmän tro i England, att-Priusessan Victo ex ria blifvit uppfostrad på ett sätt, som beräniga sationen att hos henne väns aktning för des: sättigheter då hon en gång sugit på thronen, nn Josh att denna akining kommer att blifva någonting mera reelt än den man vid så många tillfällen hörer regenier i granna fraser ib iyga för folkens rättigheter, uuder det de vom bäst arbeia på aut undergräfva dem. De ulstura samkällsreformer, som blifvit börjode i ec I England, för att förbättra folteis belägenhet och Jåterinsätta detsamma i besittvir g af hvad aris:o-)kratien och statskyrkan usu perat, få således, eter all sannolishet, långt mindre svårigheter . jatt kämpa emot, då Victoria en gång kommer att föra spiran, ån de hafva för värvarzsude Den va utsigt for framtiden gör prinsessen popslär -Ibos dem stora massan af Eogelska folket; och timman såg också, då bon i forra månsdsn uppIN sin myndighetsålder, ad esser fån alla båll tilströomma, hvari landets förboppningar utlit ycktes i afseende på hennes tillkemmaude styrele. Den radikala tidskriiten pectator m . inehböll, ett parfdagar efter prinseswans jödelsedeg, några reflexioner, hvilka i närvsraode momany o:de interessera våra läsare, och dem vi her nedau meddela: Hjertlig och allmän var glädjen d. 24 Mej, och vi äro icke bland deras anwl, som anse den iör tidig eller utan orszk. Wi inse visser-. Higen, att Euwgel ke monarkens personliga karakTre: bhr at Tide vigt i sämma mån; som landets institutioner blitva mera liberala och popuilära, ech det representativa styrelse-systemets grundsatser få ett friare falt och utrymme i sår politik. Men en ärfilig monarki, vmgifven af republikanska institutioner , är dack, i fall os.nnolka samhålls-skakningar förhis dras och afbej.s, ämnad att utgöra formen för högsta makteu i Englard för lavgliga tider; och det är omojligt, att icke monarken skulle utöfva eti g:nska betydlig: inflytande, till godo eler ondo, på lsndets belägenhet. Dr kr derföre allt skäl att, fögna sig åt, att Enoslsuds; tillkommande Droitnisg uppnåit siva myadiga år, med det rykte om sig, att vara älskvärd, fö ståudig och väl undervis. Håom komma alla öfverens, som baft tllwäde till Kensingtonpalatset och perso: ligt tillfalke att förvissa sig om dess innevånares karakter. Men äfven de, som icke haft samma Il cihga ti lfälle, sakaa icke medel ait bilda sig eu omdöme om det sätt, hvarpå prioIsessans uppfostran blifvit ledd. Man har anLI 1 markt, att på samma gång som hvarje tillfölle luudvikits, ali på vågot stötande eller indelika: sätt bringa heone inför publiken, har ingentin; ägt rum, som seit ut som est bemödande at haha heune ifran gemenskap mad hennes blivande undersåtare. Kensingtoopalatset har icke vi: brännpuokten for några intriger, hvarken aj Whigs, radikaler eller Tories. Hertigionan al Kent har visligen hållit sig och sin dotter fr nåu till och med misstankan att blanda sig i cagens partistiider) deremot vet man, att follständig kännedom (om händelsernas och tänkesäveus utveckling blivit regelmessist :neddelad; åt prinsessan Vietoria. Huru otillräcklig hvilken titel som helst är, att skydda en impopu j. lir regeat fråo fall och afsättving, och buraft mycke: säkrare den thron står, som hvilar påils nationens aktuicg och fria val, derpå ser prior ; sessan ett talande bevis i hennes egen morbror, s Konungens af Belgien belägenhet, — en kuvg Ice vald af ett folk för att efterträda en annan, so:n 5 S de snöpligt drifvit från tbron och rike. Hvar och en, som eftertänker följderna at! lastu!la lä. oår för thronen, skall medgifva atti vi h.fva skäl vara glada öfver det factum, at!s vår tillkommande Drottning blifvit handledd tilll vishet och dygd. — — ———— —— sq (Här följa i Engelska texten åtskilliga reflexio-q uer öfver det. sätt, hvarpå Georg HI:s ,sönerjs uppföddes och hvad verkan deraf blef på dem!6 något hvar, med uudantag af Hertigarne af Kent och Sussevy hvilka reflexioner. ehuru i Eneoland I