Aftonbladet – 17 maj 1837, sida 2

Då undersökningen inom tullverket snart nalkas sitt slut, kan det vara nyttigt att under pauseu i protokollernas meddelande, anställa en hiten revision och resumera några af de vid protokollernas läsming och jemförelse med åtskilliga urder tiden inhemtade underrättelser, uppkomne betraktelser. Redan innan undersökningen inmnu blifvit bekent, erinrade vi om de lyten, deu skulle komma att framvfsa. Vi eriorade Regriogea om nödvändigheten, att enligt gamn.al praxis tillförordna en särskild styrelse, för den undersökning, som kunde anses behöflig imon sjelfva tullverket; vi eriorade den ännu qvarsittande chefen om nödvändigheten att, utan afseende på regeringens beskedlighet, sjelf afsäga sig ordförandeskspet med förbehåll att såsem part vid undersöknivgen få bevaka sin rätt; vi erinrade Kammarrätten derom stt balarsem var så konstaterad, memorialer och skrifvelser så ymnigt vexlade, att ingenting hindrade Kammarrätten att omedelbart taga befattning med den del af målet, som till Rätten hörde och förvisa resten ul! vederbörlig demstol, och vi erinrade Kammarrättens Advokatfiskal om olämpligheten af den inskränkning han gjort i den bonom äliggande åtgärd att tillförse kronan säkerhet för den betydliga brist, om hvars storlek och tillkomst han så tidigt och så uförligt iahemtat kännedom. Detta allt oaktadt, ångra vi icke, att tvert emot dessa erinringar undersökningen, med den samla tullstyrelsen vid roret, fått gå sin ostörda sång: den har lemnat tillfälle att göra bekant skap med personer och saker, gubbar och viior, den har låtit oss se tullstyrelsens husliga rvardagslag, och lemnat en afbild i smått af företällningen om vårt administrationsskicks utseende, vär ett oförtänkt muvemsang råkar att afskaka de äldiga drifvor af dam, som under lugnet göra let så vördnadsvärdt. Största svårigheten är att bestämma sig för n utgångspunkt, eller för de ämnen som först öra komma under betraktande: allt är lika