Aftonbladet – 17 maj 1837, sida 2

vigtigt, lika intressant eller, för den som re känner och vämjes vid dena allmänna typen vår administration, lika obetydligt, lika trötisa Skulle man t. ex. börja med undersökn gens form, så kan icke nekas att den är of likmelig. Först såtta sig de herrar, som å parter lista rätteligen stå på främsta rummet emedan hafva högsta ansvaret, vid bordet, och ag domare ; de utfärda kellelser, pröfva jäfssomä ningar, gifva utslag, förmana, ransaka och leka mare med den bästa min i verlden. Det faller d icke in, att er undersökning inom tullver egen!! gen k:rde vara en uudersökning af tu verkets räkensktper och handlingar, och ait pej semerne dervwid ej hafva annet göra än att g va upplysning öfver det, som är mörkt o afbryter sammanhanget. I stället att genom sådan revision leda sig från tulljournalerne e anmälningsinlagor, upp genom veckorzppor och månadsförslager, ända till årsräkninga ne, så långt tillbaka, som ännu en ovordn förefiones, låtsa de vara okunniga om hvad de sa räkenskaper och handhnagear kunde upply och taga för sig persenerne, såsom lefvan uppbördsböeker oeh bokslut: personerae hafi händelsevis framkallat böckerne, i stället att bö kerne berde framkalla personerne. Och när man nu ändtligen skrider till ve ket, så börjar man med — Statsrådet Åke hjelms skrift. Ära den som äras bör; men 0 om Statsrådet Å. blifvit hänvist att skaffa si en afskrift af protokollet för dem 5 Novemb 1828 rörande Finrs utnämning så hade han der tillräckligt fått veta, hvad han utan tvifvel visst förut, eller att man icke i ett offentligt proto koll invflickar olagliga vilkor för en tjensteman befordran. Dernäst inkallas utrednirgsmannea i Finer sterbhus för att upplysa om huruvida Fine tillträdt sin tjenst med balans. Icke myeket k ban känna derom; men hvar äro då F:s papper äre de ej genast gesem Tullst:s försorg anam made och satta under behörig vård? Inventerings instrumentet för F:s tillträde, hvar är det Dock, det var först sednare Tullst. händelsevi kom på den tenkan att ett sådant isstrumen kunde finnas, och då befanns att det icke fanns och sanmolikt aldrig funnits. Naturligtvis har Tullst. ieie heller någon skriftlig handling, sem härom kan gifra upplysning, utan personernas minne måste tillitas. Ändtligen kommer kontrollören vid upphördsoch kassörs-kontoret, Middendorff. Han blir nu tillfrågad om alit hvad räkenskaperne främst kunnat upplysa, och det är verkligea icke underligt om det mesta deraf fellit honom ur minnet. Han sted vid Finers sida, och hade likväl ingen kunskap om att en balans existerade; ham hade för det mesta låtit F. styra och ställa och sökt att akta sig sjelf så godt hen kunnat. Imedlertid upplyste han Tullst. om åtskilligt, som den naturligtvis icke kände efter den frågade derefter. Sålunda upplyste ban: att han mottagit sin syssla utan inventering, oaktact han begärt den; att uppbördsböckerna ej varit summerade, ehuru han sjelf till kammsrkontoret gjort erinran derom; att insättning i barken ej alhid blifvit gjorå 2 gåsger i veckan; att Middendorff och Finer i banken begsgaade den firma — de begagnade, d. v. s. den gamla firman, den firman som satte F. i ulif.be att efter behag assignera; att Middendorff icke undertecknat redogörelserne, och att Midd. väl snmält allt detta för kamreraren, Winrotb, men icke gått direkte till Tullst. — att Tallst. någon gång skulle gått direkte till M. eller om så behagas till räkenskaperne, vore för mycket begärdt. — Middendorff, hvars välfärd balansen i första rummet gällde, säger uttryckligen att han vägrat sin underskrift och burit sig åt på hvarjebanda sätt, för att framkalla en recherche; men dat lärer ej gått så lätt att bringa muvement i Tul!styrelsen. I ordning efter Midd. förekommer Leonman. Han var kontrollör vid Inkommande Sjötullskammaren och t. f. tullförvaltare derstädes, Läsaren torde erinra sig att denna tullk. debite rar hvad uppbördskontoret (Finer) uppbär, och att den således är i tillfel e att, såsom reglementet fu: cskrifver, kontrollera nämnde kontor. Första frågan af adv. fisk. Printzensköld ar om Lennman kände att balans hos F. existerade? Han hade Iämnlieen kunnat svara rei, och hanvisa