Aftonbladet – 17 maj 1837, sida 2

n sednare tillkommen bordläggnings mer eller nindre brukbarhet, då ifrågavarande kanonslupar alla fall ansetts erfordra svår eller ansenlig revaration, sä har å min sida ingen betänklighet ippstått emot verkställandet af de ellofva kanonluparnes nedhuggning, hvarom Kongl. Förvaltninsens skrifvelse af den 23 December rörordnar, och om äfven spauten nu äro tillhuggne för nybyggraden, komma kölar och spant på de nedhuggnas väddar med första att uppföras. Till undvikande af anskaffandet och uttranspor:erandet till Skärgården af de flottor, på hvilka kott-taflorne för de i Nåder anbefallde experimenerne med Norrska brandrören vid bembskjutning, som skulle betydligen fördyra dessa anstalter, har ag beerdrat VarfsChefsEmbetet att låta tvenne al le till nedhuggningen utsedde kanonslupar göras lyttbare, på hvilka taflornes transporterande och placerande under försöken med större lätthet och nindre kostnad verkställas bör, och hvilket således kommer att fördröja dessa bägge kanonslupars nedruggning jemte de återstående under det arbetsstyrkan med taflornes tillhuggning och hopsättning ir fullt sysselsatt. En del af de slopade kanonsluparne, såsom stående utan skjul, blott capellerade under loppet a! mer än 20 år, hafva icke kunnat bevaras emot den averkan, som årstider och ålder på trädvirke i allmänhet , åstadkomma, hvaraf deras behof af svår reparation förklaras. Jag får föröfrigt vitsorda, hvad, VarfsChefsEmbetet upplyst i förutnämnde memorial, att slupvirket behörigen användes till kokinrättningarne och kasernerne enligt Reglementet och endast den mindre härtill onyttige spån tillåtes Timmermanshushåller att begagna för deras enskilda kokningsbehof, och till dessa och icke andra ändamål får slopvirke ocl svån från Varfven utföras. Stockholm af Kongl Flottans Stations Befälhafvares Cancelli den 13 Ma 1837. Detta är nu hufvudsakliga innehållet af d handlinger, efter hvilka de serskilda åtgärderns i saken skola bedömas. Vi vilje ingalunda på stå, att stations-chefen och varfs-ehefen äre at ursäkta, för hvad de med anledning af förvalt ningens skrifvelse företagit sig, ty nog synes vä ändock någon betänkhghet hafva berdt före: komma dem, inwan fartyg, som ännu åtmin stene till en ganska stor del voro eller lät kunde göras brukbara, började sedbuggas den bemärkelse som skett, utan någon vidar förfrågan, i syknerbet som det lärer vara neto riskt, att mer än ex af det på Skeppshol men boende öfriga befälet af Flottan öppe tillkännagifvit — sitt bekymmer och förtry telse öfver en sådan misshuskållning, el dessutom en föreskrift lärer finnas, att inga a flottans armerade fartyg få utam Konmgl. Maj:t serskilda tillstånd förstöras. Men detta förmin skar i allt fall ieke tvetydigheten i Förvaltmin gens föreskrift, och det blir alltid förvånande att en sådan vårdslöshet kunnat äga rum i re daktiomen af dess skrifvelse, om meningen nå gomsin varit, att fartygen ej borde slopas, så som Förvaltningen i sitt utlåtande upgifver Härtill kommer, att tvänne af Förvaltningen ledamöter sjelfva äro boende på Skeppsholmen nästan vägg om vägg med stationsoc varseheferne , och således varit i närmaste till fälle både att personligen träffa dessa och när mare förklara föreskriftees mening, då de o möjligen kumnat sakna kunskap em, hvilka ar beten varit för handen. I alla fall skall de blifva af mycket interesse att erfara, hvilka åt gärder Regeringen kan vidtaga, för att försäkr kronan om ersätming för den lidna förlusten.