Aftonbladet – 15 april 1837, sida 2

bland dera iorst Gl Egypten. Man kunde fråga, om ej Indien förtjent här några blad, då sannolikt från detta folk Egyptierne fått så väl sin krigskomst som myckst amnat. Imedlertid måste man medgifva, att ehuru i Indiska poemerna tillräckliga drag förekomma rörande dess folkslags krigskonst, är denna ej hufvudsakligen åtskiljd från de öfriga Asiatiska folkslagens, med undantag af deras elefanter. — Egyptiernes krigsförhållanden åter hafva meå sakkänmedom och begagmende ef de bästa författare i denna väg blifvit utredda. Man ser att detta rikes kraft hufrudsakligem berodde på kastindelningen, en förträfflig kenservatif inrättring för sjelfherskare, om det ej med detsamma så inskränkte regentens makt. Imedlertid hade Egypten blott denna för krig bestämda egendemsadel att tacka för sin politiska storhet från Sesostris till de Babyloniska verldseröfrarnes tider, ech krigarkastens missmöje unter Sethe och Psammetich, blef ett förebud t!l statens undergång. Endast vid Egyptens skildring hade något mera om lokalförhållandet varit upplysande, då de positiomer, hvaraf ett lands erofring beror, äro naturligtvis de vigtigare i dem militäriska geegrafien. Utom en enda ging till sjös af Benaparte, har Egypten till lands endast blifvit eröfradt från Pelusiwm eller Ethiopien, i öster och vester her det varit fullkomligt tryggadt, utem det fabelaktiga i Hykzses anfall, hvilka kunna vara Ethiopier så snart som Araber... Feörf:ne komma till Peslestina, och ha eguat åt jdetta lands och folks författging en upprmärksamihet, som de rikare historiska källerne påkalla, om också Juderne aldrig egestligen blelvo erlöfrare. En urförlig geografi föregår den egentliga krigshistorien; endast kunde raax härtill, enligt Ritters genialiska geografiska öfverblick, tillägga, att de trakter, der egentligen detta alpland i alla tider varit amgripbari, 2ro från öster Josh nerdvest, eller från Hauraz (Peraeen) och Galileen. Från det förra hållet inträngde Israeiliterne till sitt förlofvade lands eröfring, och under korstågen använde de Muhamwdserska furI starne all möda att sätta sig i besitmning af det-. Ita den vestra Jordanstramaden domiserande korgsIl område, imnam de trodde sig vsra sikra på att rycka det egentliga Palestina från Korsiararne. I rordvest är åter S:t Jeam dPAcre så godt som Pelestinas nyckel, då dess Pascha har i sin magt så väl att alskära den nödvändiga kommunikationek med Egypten, son hindra en härs framtågande genom hargpasser. Utom rytIteriet, för hvars pegagnande Palestinas lokal var fega gynnamde, hade judarme utlieckat sig det hufvudsakligaste af den asiatiska krigskonsten. Deras infanteri hade den vamliga zustningen af i bjelm, pansar, sköld och svärd, de bade lätt I beväpnade slupgare och bågskyttar; vid deras I förskansningar funnos spår af ea regelbunder befästning och försvar af krigsmachiner. Också bar fästningarnas intagande i ella tider varit hvad som kostat mesia mödan för Palestinas eröfrare. Spår till en temligen erdnad taktik finnes äfrer här och der i deras häfder, likasom de ägde krigsmusik och kände bruket af parell och lösen. Såsom det tredja vigtiga folket för krigets historia i gamla tider, öfvergå förfine ull de verldseröfrande Perserna. Att dessa kommo att spela en så betydlig seil i verldsbistorien, härrörde kanhända lika så mycket från deras lands beskaffenhet, som af nationess ställning. Likasom man kallar Tyskland för Europas hjerta, kam man med skäl kalla Persien för Asiens. Dess läge mellar höga ÅAsises efantlga nomadkedar i morr, det rika Indiso i öster och vesira Asiens bördiga trakter, sätter detta land i förbindelse med allt hvad densa verlesdel äger vildt ech fruktansvärdt, rikt och skönt. I sig sjelf är också landet tillräckligen rymligt och fruktbart för att vara ett stamhål för mäktiga folkslag, utom det vlllöde Högasien, denna folkslagens vagg, det beständigt lemnat, eharu em god del af Perserna sjelfva i följd af iznå2ts beskaffenhet voro nomader. Med sk är eckså em ny lörfattsre kallat detta land fur Asiens ståndläger. — Ewmedlertid ba förf. i iiljdö af sin plan mindre fästat sig vid det eg a Irans Geographie, än Persiens såsom vy Hellesporten tvll Indus och frin Schyternas grärser. De kufvudsaki af Persermas krigsförfattning äre väl och i synnerhet efter Heredot och Heeren Såsom nomader voro Persernas hårtig d ga folkvandringar, hvarvid de förde heia sin familj ned sig, och deras här io kufvud sakligen af rytteri. Men trossen kunde deras tåg ej verldsförödande kastighet. emnades i hvarje landskap ivenn ner. det ena af härarna Då lar ss iran 4