Aftonbladet – 16 mars 1837, sida 2

nerna lifvats, och man har gått in på en mäng raska köp. Man behöfver reslisera sig. Under sådane förhållanden inträffar en stark påkänning på banken, och det gäller då em dess fomd är tillräckligt stor för ortens behof. Genom den närmare kännedom talaren ägt tillfälle inhemta om riksbankens ställning, kunde han äfven nu upplysa, att dennes sedelstock på en tid af 4 år, 1934—37, blifvit förminskad med ej mindre, än en million Rdr, under det dess metalliska fond hade på samma tid ökats med 2 millioner, hvilkem ökning bordt åtföljas af en ökad sedelemission, i stället för att den nu blifvit minskad på em million. Således hade ej blott ombemälte en million sedelmynt, utan äfven den sedelmassa, som i proportion till den ingångna metalliska valutan bort utgå, eller tillsammans omkring 4 millioner undandragits allmänna rörelsen, hvilken brist genom andra bytesmedel skulle ersättas och ledde till en större sedelemission från privatbankerne, hvilken åter borde meisvaras genom ökning i grundfenden. Hr Sundberg invände, att tidens kraf ännu ej tycktes påkalla em sådan ökning. Ingen större lönerörelse vore för nästa år att förvänta, enär under sista året ingem giltig låneansökan hade blifvit afslagen. Man borde derföre vänta så I lämge och ge akt. Hce Nordenankar uppträdde (och ytt:ade, att man borde ej längre dröja, att föra öppet språk. — Här är frågam, att banken utvidgas och dess tekning ökas, samt att man ingår en förening med Nerike och Westergöthland. För en sådan förening har man dock I fomnit opinionen inom orten för litet utvecklad jeller ännu ej mogen. Dock borde ej derföre saken uppgifvas. Ett detaljeradt förslag angående sättet för denna förening vore mödigt uppgöra, och han begärde preposition derom. Hr Wern begärde ordet. fan ansåg kenjunkturerine, och utsigterne för exportvarorne fullt ut så goda, om ej. båttre, än förlidet år vid denna tiden. — Han instämde derföre med Professor I Sundberg. Vi ha visserligen, fortfor talaren, sett spekulationerne lifvas, men i stället för att uppmuntra dem, torde försigtigheten fordra, att man söker förekomma att de drifvas allt för långt. Ofverspekulation är alliid skadlig. Beträffande statsbankems sedelindragning, så ersättes den genom privatbaakernes sedelemission. I afseende på en territorialutvidgning mötte den betankligheten, att den speciella administrationer då skulle blifva olika. En så stor bank skulle för öfrigt behöfva em egem sillverfond, för att derpå basera sig, och ej längre såsem hittills på statsbanken. Grefve Frölich genmälte. Bankosedeln är till sin valör lika bestämd, som silfret. I rapport på ett yttraede, af den siste talaren i går afton, förmodade han, att denne äfven i dag ville skämta, hvarföre han teg sig friheten anse hans påstående om nödvändigheten af en meiallisk fomd för ait blott vara ett skämt. Herr Wern förklarade, att han ej skämtade. Hr Nordenrankar begärde ordet. Han anstg vara bakvändt, . att företaga frågan em en ulvidgning, innan man har grunmderma dertill gifna. Tjenligt vore derföre, om bolaget utsåge en kemitdg, som uppgiorde ett förslag deröfver. — Utsattes tiden för afgifvandet af ett sådant förslag till nästa Fastings marknad, då man under tiden kunde begrunda saken, vore han dermed ense. I Biskop Agardh begärde derp2 ordet och för-j klarade, att sedan han hört 2:ne sköl uppgifvas I för en förökad tekwing, det ena i anledning af r eu förväntad större lånerörelse inom provimsen, I samt deraf beroende större sedelemission, det n mdra i anledning af gjordt förslag om ett uth ridgadt område för Bankens verksanshet, han 1: redde, att endast det sednare kunde komma iA råga, i det att det redan vore uwpplyst, det icke! ågon större lånerörelse inom provinsen var be-2 vöflig och således ej heller sedelemissionen be-m öfde ökas. Hvad det andra skälet åter angick,sc å ansåg ben, att först den frågan borde vara fö fejord, om banken verkligen skall erhålla ettsi törre territorialområde, hvarefter först frågan p m ny tekning borde förekomma, I fall deita!ti lefve antaget, så uppstode frågan, antingen ny oi betalning på den gamla aktietexningen borde as eslutas, eller my tekning företagas. Reggederadq erkade samma kapitsltillgåvg, men det sedmare af kad garamti för bamakens rörelse. Ir Norden-2: nkar yttrade, att, på sätt han nyligen föresla-ö t, han ansåge afgörandet om ökad tekning aflrni ankens delägare böra framdeles företagas, men ckade att lottägarne likväl mu förut skulle af-oc fra ett allmänt yttrande om bifall eller afslag si ll den föreslagna åtgärden. Grefve Frölich 7 lkännagaf, att hans mening ej vere att påyrkajon kad talnine hlott för 24 cha Idnerrralcaen a lar ; l 1